YvVU PRV honom sysselsatt med barnunderwisning, intill dess nähra närboende bönder, anande oråd, önskare få weta, hwem den främre mande rätteligen war. Härom tillspord, lemnade han stridiga uppgifter, med ans ledning hwaraf de, för att få ljug i saken, förde honom en af de sista dagarne i förra weckan till länsmannen, inför hwilfen han efter många krumbugter erkände fig heta Carl Fredrik Rydwall. Han medförde en owanligt stor säck, innehål. lande en mängd effekter af allehanda flag, deribland en mängd nya och gamla böcker, diverse handlingar, en fullständig muns dering för en arbetskarl, örter, pulver och diverse läkemedel m. m. Tillfrågad, i anledning af en i bokförrådet funnen Ellendts latinska grammatika, om han, såsom warande arbetskarl, lunde läsa uti renna bok, swarade Ryrwall Helt frankt, att han trorde fia ha temlig reda på dess innehåll hwad både formlära och syntax anginge. Denne mystiske person, han må heta Hanssen, Ryrwall eller någonting annat, blef emellertid på den grund, att han icke tunde göra nöjaktig reda för sig, införpassad till konungens befallningshafwande, och orten således befriad från en af dessa många äfven tyrare, fom, förlitande fig på allmogens godtrogenhet, under hwarjehanda före: wändningar, bereda fig uppehälle och narra fig till penningar. — Pudrett. Hernöfantds-pofteng Stod: holmskorrespondent skrifwer nedanstående: Wi cga uti ting, fom mi förakta och göra uppoffringar för att blifwa tem qwitt, te största rifedomar. Se här ett slående bewis derpå: Lanttbruksakademins fekfres ) terare prof. J. Arrhenius, som med så mycken heder od) nytta werkat inom landt: brukswetenskapen och utgifwit wetenffapliga och foltskrifter i massa till folkets upplysning i den wigtigaste af dess förs wärfsgrenar, jordbruket, har nyligen ut! gifwit en brochyr, utgörande en vel (V) af hans Smärre famlade ffrifter i landt: hushållningen och benämnd Wårt bäfta guld.7 Han framsäiäller der på sitt kända enkla och populära fått, hwilken stor för: lust wårt folt gör derigenom, att det bortslösar det flytande och fasta gödsel ämne, som menniskan lemnar och som, rätt behandladt, är det mest gifwande i wexrtlighet bland alla flag af gödsel. Förf. beskrifwer och redogör utförligt för de andra ämnen, hwarmed detta bör: uppblandas oc sättet derför, samt den enkla materiel fom dertill erfordras, lemr nar ritningar öfwer apparaten, hwilken öfwerallt på landsbygden fan med lätthet anbringas och kommer till följande kalkyl, hwilken grundar fig på erfaren: beten och är fullkomligt tillförlitlig: — — — Då af 40 perfoner erhållits 200 tunnor pudrett, hwarje person sålunda lemnat (med inberäkning af blandning8: ämnena) 5 tunnor på året och 10 tuns-; nor wisat fig såsom en god gödning tilll 1 tunnland, få skulle således en person årligen lemna gödning till ett halft tunn: land och landets inwånare, fom wid bör: jan af innewarande år utgjorde ett an: tal af 4,069,794, skulle säledes uti afträdesspillningen lemna gödsel till 2,034,897 tunnland åkerjord. Enligt från finans: fomitten år 1859 till k. m:t ingifna upp: gifter, skulle den odlade jorden i riket uppgå till 4,057,835 tunnland, samt en: ligt statistiska byråns beräkningar till 4,168,490 tunnland. Antaga mi nu tunn: landstalet odlad jord i riket uti rundt tal wara lika med antalet af landets inz nebyggare, få wisar fia häraf den märtliga omständigheteu, att om afträvesfpillningen behörigen tillwaratoges och bered: des till pudrett, så skulle dermed årligen funna görslas halfwa widden af all od: lad jord i rilket, ett förhållande som i sanning mer än allt annat wisar hwilket högt wärde nämnde ämne har och hwil: ken stor winst landet skulle göra derpå. De ämnen, med hwilka utblandningen kan ske, äro kalk, torf, dyjord, kolstybb, Å se . laffa skiffovmisss Sfanar ah Anten fifryo I 4 ! j l ( . —