wäckte stor uppmärlsamhet och belöntes med stora priset. Hand namn som skald war nu stadaadt, och hans skaldestycken illustrerade snart de förnämsta tidningar och tidskrifter i landet. Pehr war ide likgiltig för de triumfer och det beröm, allmänheten skänkte hang snillefoster. Med ungdomlig enthusiasm öfwerlemnade han fig åt fångaudinnornas dyrkan och hoppades att i deras sällskap finna glömska af sin kärlek. Men hwarje aång han sporrare fin pegasus, framträngde bilden af den auls lockiga och blåögda mö, som tändt den första gnista af wetgirighet i hang själ. Gunborgg bild hade blifwit honom det ideal, fom hwarje skald (så påstås det) måste hafwa, för att funna sjunga ur hjertats djup. Pehrs snille, hans owanliga kunskaper wid så unga år, hade wäckt de lärdas uppmärksamhet. Med okonstlad och alltid wördnadsfull uppmärksamhet tillwann han sig deras tillgifwenhet och wälwilja. Sålunda war han hwad man kallar ett lyckans skötebarn; men åndå war han icke lycklig. Han blef blek, mager, tyst och grubblande. Man trodde att vet härledde fig af för mycken själsansträngning, och dessutom äro ju lärde och poes ter merändels bleka. De förlora jujt ej derpå ty det täcka könet åtminftone finner alltid Adams söner intresfantare, om deras hy stöter mera i blyhwitt än i cinober. Hade de wackra Upsalaflickorna kunnat ana, att det war ett hjertesår, fom blekte Pehrs fin: ber, hade de nog af medlidande funnit honom ännu intressantare. Twenne år ha åter förflutit. Bi förflytta fee nen till Neapel. På en baltong wid Lucia a Mare fitta twenne män med blickarne oafwändt riktade på