Norrländska Korrespondenten – 24 april 1866, sida 3

HULL Jug ITU wag. Fisleristadgan. Rättebegreppets utweckling taratkterifes rar i hög grar wär tid. Det torde icke funna bestriras, att eganderätten i fler: faldiga hänseenren småningom wunnit i helgd genom en lagitiftning, fom i jemne bredd med den ftigande upplysningen wc tat begränsa tilljörene mindre aktade eller ens bemärtta rättigheter. Man har miss serligen hört ett starkt ogillande uttalas emot en grym ftrafflan, som skulle bes folta korrettionshusen och oftare än förr göra okunnigheten till brottslighet, men wår öfwertygelse är, att strafflagen i en urskiljande domares hand ide öfmerftriver eller motwerkar sitt ändamål, men att dess tillwaro bör mana föräldrar och uppfostrare att ligga fig mera winn om att hos det uppmärande flägtet inprägla aftning för menniskowärdet, uppmärts samhet på pligterna emot mermenniskor och ett ärligt aktgifwande på hwars och ens rättigheter. En utwidgad närings frihet har lemnat ett stort fält öppet för en af skråförfattningar hämmad föres tagsamhet; den war en nödmwäntig följd af dels tidsandans uppfordringar dels re stränga answarsstar ganden emot egans derättens kränkning, hwilka föregingo den. Bland deosa stargar intager fiskeristargan den 29 Juni 1852 ett icke owigtigt rum. Så fjortonårig den är, torde dock mängen wara ekunnig om deri för olofs ligt fiske m. m. influtne bestämmelser, hwilka ytterligare blifwit skärpta genom strafflagen af år 1864, en följd af förs handlingarne wid samma riksrag 1862 — 1863, som framalstrade den nya stränga jagtstadgan. Likasom wi förut erinrat om den sernare, tro wi oss också nu, då tiren för Fiskeristadgans efterlefnad och tillämplighet är för handen, böra påpeka wätorna af olofligt fiske, störande af fiftlek och begagnande af otillåten fiffrere skap, för hwilket allt stadgas ej blott dryga bötesanswar utan jemwäl förbins delse att ersätta all ven skada, fom å brots tet följt. 24 kap. 14 6 strafflagen ftadaar: ven fom olofligen fiskar i annans fiskewatten, eller genom gräfning eller annorletes drager till fia annans fiske, eller genom stängsel afhåller fisk från annans fiskewatten, böte från och med 10 till och med 200 rdr. Fifferiftadgans 33:dje S innehåller: bwar fom onödigtwis lossar skott eller förorsakar annat starkt buller, oaktadt han wet, att fisklek eller notfiske i grannskapet pågår, skall plikta från 5 till 25 rdr. 37:de 5 stadgar böter från 20 till 100 rdr för begagnande af fiskrerskap, fom ej är tilläten, och för denna förseelse likasom för brott emot ofwananförde stadganden föls jer äfwen alltid förlust af fiskredskap och fängst. Då man härtill lägaer, hwad förut blifwit nämnrt, att fiskewattnets