Norrländska Korrespondenten – 27 mars 1866, sida 2

de herrskapet också. För att ide behöfwa ffämmag för fina barns informator anskaffades af herrskapet en snygg och passande bhabit till honom, och wår hjelte war nu ändtligen her re och fallade fig Gran: berg efter hemmet, fom låg i en granskog. Det är likwäl märkwärdigt hwad kläderna funnc uträtta mycket här i werlden. Så länge Pehr gid i sin hemwäfda tröja, skrattade man eller höjde på axlarne, men sedan han fick en fin, modernt sydd Hä desklädning, såg man först, att han såg bra ut — ja, war utmärkt wacker. Jngen menniska, utom lä rarne, hade tänkt på att han mar en utmärkt ffid. lig och intelligent yngling, få länge han uppträdde i tröja; men med klädesrocken kommo hans själsegen skaper också i dagen, Nu lät vet ofta från det för näma parets läppar: — Hwad det är lyckligt, att wi råkat på cn få skicklig informator lill wåra söner! Helt wisst har har en ljus framtid för sig o. s. w. Med något understöd af fin ädelmodige principal och med ett litet stipendium skulle Pehr, efter ett årg wistande i det adliga huset, resa upp till Upsala och taga ftudenteramen, Först wille han doc besöka fina gamla föräldrar och proftgården. Resan till hemmet företogs till fots; ty han hade ej råd att resa annorlunda. Under den temligen långa wandringen förespeglade han fig huru han skulle blifwa emottagen af mor och far, af syskonen och af dem alla i prostgården. ö Prostens söner, fom warit hand kamrater i ffolan hade blifwit smittade af de öfriga kamraternes högmod och bemötte honom i skolan med förakt. (Forts.)