Norrländska Korrespondenten – 16 mars 1866, sida 3

werkommer. En sådan är följande, sem wi efter Dagens Nyheter återgifwa. Den har följande lyrdelse: Bref från en swensk arbetare i Nord: Amerila. i Jowa d. 16 Jan. 1866. Amerika är ett underligt land, Helt olifa de bestrifningar man derom läser i de swenska tidningarne. När man först fommer från resans swårigheter till Newyork, föres man till ett förfallet stenhus mid ena stranden och der ffrifmas namnen upp och orten hwarifrån man kommer. J detta hus slippa inga stadsinwånare in, an nat än några boardinghonse-lecper (1märdahusmärdar fom taga emot resande till inackordering), och wanligtwis följer utmandraren en sådan hem, ty bland dem påträffas landsmän, fom förespegla goda far ler, fom att skafsa arbete, taga wara på ens saler m. m. Men snart får man erfara hwad dessa wärdar gå för, ty de göra sig ej omak längre än man har fullt (upp med pengar att betala med, och äro bdengarne en gång slut då är det ockfå slut med deras wälwilja och man ser att deras förespeglingar warit falska. Nu börjar en swär tid, man fon ej tala fprås I fet, har inga pengar, intet arbete od) in gen wän. Jag har sett landsmän med samiljer, hwars jemmerliga ställning fommit mig att gråta. Sjelf har jag icke sluppit helskinnad undan, men de mörla tiderna ba, Gud mare lof, förfutit. Om det är någon fom ämnar fig hit, få har jag några ord att säga honom. Den fom hemma har något få när bra, bör ej äfwentyra resan hit, tv de flesta finna ej här hwad de wänta, och den som tommit till medeläldern bör aldrig fe detta land, såwida han ej har tapital och är kunnig i engelssan. De yrken fom bäst löna fig här äro gasarbetare, bleckslagare, maftinarbetare, stickliga smeder, snickare tinmermän och målare. Är det goda tider här, så tunna ensamma oc sparsamma arbe tare få det rätt bra, men hit komma så många utan att berälna följderna. Jag wet många handlande och boklållare, fom ej haswa fått passande urte, utan nödgats taga tjenst som bonddrängar. När dessa stackare i det främmande landet sitta och mjölta tor (ret hör till bonddrängarnes görom:ål), så finna de allt ombytet forgs ligt, ehuru komisst det än lan tydas. Hwad som jag isynnerhet tar satnat här är far kelugnar, innansönster oc dubbeldörrar, och det fastän wintern icke är en bit bättre än hemma i Swerige. Här fryfa mänga ihjäl, särdeles i staterna längre norrut Husen tunna å intet fött jemföras med mitt bemlands, och uslast äro de som här äro byggda af träd. Wäggarnes kompalta tjocklet är blott IV, tum. Uti de större städerna här will jag ej wistas, och alla will jag afråda från att stanna i Nemyork eller tratten derom lring. Amcrila är ett godt land i det hela och tan giswa fördelar åt dem font bosätta fig i små nva städer, ty med god helsa, arbetsifwer oc sparsamhet fan man här taga fig bättre ut än hemma. Nog har jag här fett många städer, men ingen så wacker som Stockholm med sina friska omgifningar, och wore der en bättre och annorlunda elonomi och ej hög färdigt prål i usel rang, få wille allt många som äro här, lefwa i Swea land. — Jag är målare här och talar nu få mycket engetffa att jag hjelper mig fram; jag Ångrar inte min resa, ehuru tiden är långsam för mig ibland, här bland främs mande menniskor, omlring 200 swensla mil wester om Newyork. Redowisnina för behållningen af fiftlidne söndag gifna Danssoirc. Försålde biljetter.. . . rdr rmt 128: 25. Friwilliga bidFrag .. . 118: 15. Summa dr vt 21. — Omkostnade.. ... 22: 60. 2 S—LLV LK 4— Behållning..... dr vmt 224: 40, Dessa medel erkänner iag mig tll jullo hafwa