Wid en fe st fom nyligen anstäldes för ven umärkte sångaren O. Strandberg på hang 50 förelserag, fom äfwen war den 25 fom altör, tackade han med följande ord för den honom egnade slälen: Jag kom ur gömda dalar, Der bäcken har fin gång, Jag fom ur gröna talar, Der fågeln lärt fin fång; Den fången fid jag höra Oh jag tog efter, jag — Od) aldrig ur mitt öra Den gått till denna dag. Jag den musiken redan Som liten pitt förstod, Det blef min skola sedan, Min fattiga metod; Jag kunde ide tystna, Jag sjöng och sjöng igen, Och att man wille lyssna Gör att jag sjunger än. Hur Wille jag ej siunga J dag med trastens röst! Men swiker än min tunga, Lägg handen på mitt bröst Och känn, om tonen fattas Min tacsamhet en gång, Att hjertat, som ej mattas, Slår takten till min sång!