stillatigande samtyck af Michiol, wille wara ett flags matmor i huset. Under Marits berättelfe om hwar och en af hus folket, blef det alltmera skymning och Börta wände sitt ansigte åt flere håll, få att om också Marit Haft nå. gon tanke på att betrakta fin wäninnas uppsyn, då någon särskild af husets medlemmar nämndes, hon lit: wäl ide kunde urskilja huruwida Börtas ansigte skif tade uttryck eller wexlade färg. De båda flickorna spräkade förtroligt till dess det blef tid att drifwa hem hjorden till lägerstället wid fäbodarne. Marit bläste i sin lur, men nu med en raskare tonföjld än förr. Kreaturen lydde signalen och flickorna söljde dem hem. Wid ankomsten till fäbodstugan mötte kullorna Kat ö red. Den starka, men wälbildade Katreds ingalunda obe hagliga ansigte mörknade wäl något wid Börtas åsyn men hon beswarade med en wiss wänlighet hennes helsning. Jnnan Katred hunnit göra någon fråga, berättade Börta mormodrens vöd i Wenjan, och hwad fom tilldragit sig rörande hennes begrafning. Gumman Kerstin gret wid dödsunderrättelsen, ehuru hon aldrig hare fett gamla mormor. Katred blef synbart mifnöjd wid unterrättelsen att mormor intet lemnat ef: ter fig. Wisst more både hon och Kerstin få aflänsna anförwantter, att ve för fin del ide hade haft någon rätt till andel i arfwet, men det skulle dock hafwa kommit huset till godo, tänkte hon. Nu företogs aftonens sysslor, hwarwid Börta med mycken raskhet biträdde, ehuru kanske mången tyckt att hen behöft hwila efter sin långa wandring. Korna mjöltades, och de långa hwita barkremsorna, fom ffulle