upplysta medlemmar hölls föredrag för den kunskapshungrande massan. Som det emedlertid redan fordras en del fun: ffap, för att funna fatta de populärafte wetenskapliga föreläsningar, och ej alla föreläsande förstodo att uttrycka fig lätt: fattliat, borttog få småningom intresset för saken, hwadan äfven den ena bild ningscirkeln efter den andre upphörde. Numera återstår oss weterligen ej flera än Carlskronas, och wi weta ej ens, om den oafbrutit fortfarit hela tiden. Stodholms höll ut till 1857. Som emedler: tid det hos menniskan nedlagda funffapgbegäret fortfar att finnas, få hafwa före läsningar flerestäxres återigen börjat hål. las. Så har uti Göteborg förfjt profesfor Liunagren och sedan docenten Ditridfon läst öfwer estetik. Uti Malmö läser professor Blomstrand öfwer kemi och fysit, i Eskilstuna arbetareförening hölls nyligen af en lärare wid tekniska skolan och en apotekare föredrag öfwer samma wetenskaper. Uti Helsingborg har en skomakare hållit ett teologiskt föredrag. I Carlskronas bildningscirkel har en kapten läst öfwer menniskans bestämmelse, en annan person öfwer tikdens flygt och wärde samt en tredje kommit med Itefnadsteckningar öfwer under årets lopp aflidna utmärfta personer. Härtill kan läggas, att uti wärt goda Sundswall föredrag hållas dels på elementarskolans sal af en ibland dess lärare och dels på Casinosalen af skarpskyttarne, hwilka der om söndagsaftnarne emellanåt famman: träda för detta ändamål. Det är glädjande att finna, att ins tresset för ädlare nöjen än glasets gör fig allt mera gällande hos mår allmänhet. Det wisar att den för biloninggcirkeln till grund liggande ideen mar sund oc förtjenar att återupptagas. Man behöfwer ju ingalunda fammanskrifwa nya föredrag för hwarie gång, utan kan gerna inskränka fig till att läsa något af det bästa, fom man har på fin bokhylla, förutsatt, att detta är riktigt fattligt för allmänheten. Hwad slutligen angår wåra skarpskytteföreläsningar, äro de intressanta såsom utwisande, att denna fosterländska ide werkligen lyckats nedrifwa en eller annan bland de skrankor emellan de olika samhällsklasserna, hwaröfwer man få mycket beswäras uti dag liga lifwet. Detta är redan i och för en ofantlig winst, ehuru det är en af skarpskyttewäsendets mindre wäsentliga biändamål. — Fångwården i riket. Ur fångmwårdsstyrelsens nyligen utkomna berättelse för år 1864 meddela wi följande: Antalet af fångar, war wid 1845 års skut 6663, wid 1855 års slut 5478, wid 1860 årg slut 4564 od) wid 1864 års slut 4630 personer, och om dessa summor jemföras med folkmängden, wisar det sig att wid 1845 års slut bwar 521:a, wid 1855 årg slut hwar 664:e, wid 1860 års slut hwar 845:e och mid 1864 årg slut hwar 879:e person i landet warit mot sin wilja friheten beröfwad. 3 fråga särskildt om dem, hwilka för — MNi wet då inte? utropade han fi — 0