Norrländska Korrespondenten – 26 januari 1866, sida 3

skapsakademien nästan alldeles okänd har uyligen mid 83 års ålder aflidit i traften af Gefle. Han hette K. F. Björk man och war uti lifstiden blott inspektor; men han hade ända sedan år 1801 gjort meteorologiska anteckningar F) och fortfa rit dermed uti öfver 60 år. Från och med år 1809 insände han regelbundet fina iakttagelser hwart tredje år till ec tenskapsakademien. Äfwen med iwetens skapssällskapet i Eringburg och många enskilde wetenskapsmän låg han i bref: wexling. Sjelf hade han tillwerkat sina instrumenter, men det oaktadt woro de mycket noggranna. Så t. ex. ställdes Gefles tornur efter hans solwisare uti åratal. -Nytt redcribolag. Skellefteåboerna tänka på bildande af ett rederiholag för bedrifwandet af fraktfart på Östersjön. De anföra sin prospekt, att öfterfjö farten betalas wida högre, än nordfjör farten, men att ide desto mindre brift på fartyg för den förras bedrifwande förefinnes På andra orter lär man dock redan rusta sig till afhjelpande deraf. SÅ till exempel skola uti Stockholm närs mare 30 kaptener bafma förenat fia till ett bolag, dock afsedt för större fartyg och längre turer, och till hwilket 250,000 rdr skola wara tecknade, och bolaget uti Hernösand, fom för 6 a 7år sedan börs jade fin werksamhet med ett enda fartyg, skall redan hafwa 8 a 10 stora fårana om ända till 400 läster. Om stadens egen sjöfart heter det widare, att Stel: lefteå förra året besöktes af ej mindre, än 130 fartya, hwilka antagas hafwa lastat öfwer 40,000 tolfter. Detta är en höjd, hwartill stadens utskeppning ej anses åter kunna höja sig på många år; men äfwen om den blott stiger till halfwa detta belopp, och frakten blott beräknas till 7 rdr per tolft, går frakten i alla fall med tillägg af kaplaken till cirka 116,000 rdr, fom nu skördas af AMlänningar, Roslagare och Gottlänningar, men hwilka penningar förmenas lika gerna böra komma staden sjelf till godo. — Wargarne hafwa börjat blifwa myc fet näswisa. Uti Dalarne hafwa de borttagit ett par hundar hos en inspektor Barcheud, fom dock lyckades fånga en af dem åtminstone. — I Hudiksmwall hafwa de företagit en promenad på ftadens gator, efter att hafwa skrämt en bonde på wägen dit, och uti Skåne hafwa de framträngt ända till Stehags jernwägsstation. — Den 23 December. Denna för swenska jernwägarne få sorgligt märt wärdiga dag har, sistl år också warit ganska märklig. År 1864 hände som hwar man wet den förfärliga olyckan wid Sandsjö, der många menniskor förlorade lifwet och en stor del blef krymplingar, för hwilket allt lokomotivföraren Riex, fåfom enda uppbofwet, förlorade fin fri het. J fjol hände d. 23 Dec. att å stambanan (några små missöden å bibanor att förtiga) icke mindre än 4 tåg ) Det will säga anteckningar om wäderläken.