Norrländska Korrespondenten – 23 januari 1866, sida 3

och ropade få tet hördes öfwer alla te andra, både fransmän och portugiser, YWiva los Fransesos! Men mulåsnedrifwaren war ingen annan än Maria lifslefwande. Så snart hon märkte att wi observerat henne lade hon fingren på munnen. Det ärett pors tugisiskt teckn, bwaraf wi rätt wäl wisste betydelsen; Harrys ansiate blef få strålande, fom en ny tolfffill: ling; han wisste knappt på hwilken fot han skulle stå. Stilla min bror, fade jag, och komihåg hwar wi befinna oss. Just i tetsamma fingo mi order att packa oss åstad till en kyrka hwarest wi skulle logera öfwer natten. Der fingo wi litet bröd och en dryck watten till, hwilket war allt hwad mi fingo att för pliaa oss med den aftonen. J det wi gingo in genom kyrfrörren, strök Maria tätt förbi of, och hwiskade MHon dorme vos merce estanote, Aurique par amor be bio8? och dermed förswann hon bland folfmassan. På engelska, inföll MFadgen, betyder det ungefär så här: HT(l dig waken i natt Harry! för guds skull. Rigtigt, sergeant! — ropade forporalen — du förstår portugisiskai. Men sergeanten drog ett bloss ur pipan och tillslöt åter ögonen. Nåväl, fortfor OCallaghan, wi kommo fåledes riktigt in i kyrkan, men den hade nästan mera likhet med ett stall, än en kyrka; ty fransmännen hade herbergerat sina dragonhästar der natten förut. Det hö och halmbås, dessa hade qwarlemnat, war allt hwad wi fingo att ligga på, och härtill fom en gemen stallukt. Altare och preditkftol och alla bänkar hade man brändt upp. Harry, fade jag, Maria har säkert någon befrielseplan i sinnet. 7Sa swarare han. hon will hjelpa oss ut om