blifwit uppställda till allmänt beskådande, kom en af te franska generalerna, — ett stycke Tummeeliten, ci större än sergeantens pipa der — bort till mig. Han kunde bryta litet på engelska, och få säger han till mig: Du engelsman? et? Ja, det är jan, swarade jag. . FHrån hwad provird, frågade generalen wir dare.