Norrländska Korrespondenten – 16 januari 1866, sida 1

Utrikes. Spanien. Det länge hotande owädret uti Spa nien har un urladdats. Uti förra numret meddelade wi ett telegram af den 4 dens nes, enligt hwilket ett uppror hade utbrus tit bland twå kawalleriregementer, fom lågo uti garnisonen i den nära intill Madrid belägna staden Aranjuc:. Härs maste anledningen nämnes icke men det är att antaga att drottningen ånyo genom någon större dårskap retat fitt folf, ja att dess talamod ändtligen tagit flut. Det parti, progressisterna, till hwars chefer general Prim, de upproriskes anförare, hörer, sägas hafwa till afsigt att af: sätta drottning Jsabella och gifwa landets trona åt kung vudvig af Portugal, som AA skulle blifwa hela halföns be herrffare. Angående resningen hafwa en mastfa hwarandra motsägande telegrammer ingått, genom hwilkas motsägelser dock sanningen till en del fan slönjas. Det tyckes, fom om de upproriska ej funnit tillräckligt del tagande uti Aranjucz eller Madrid och derföre begifwit sig på wäg åt nordost emot Barcellona, en alltid rykande revos lutionshärd, samt att Prim först genom sprängningen af en brygga uppehållit den honom förföljande marinministern, general Zabala, en timmas tid, samt derefter lyctats bedraga honom angående den rigtning han tagit. (Så har det bliswit utspridt både att han retirerade emot Portugisiska gränsen oc emot Ändalusien.) När flutligen en af Jsabellas generaler, Concha, träffade på honom, hade Prim under mä gen redan dragit till fig få betydande för: stärkningar, att han kunde wåga en batalj, hwaruti han segrade, samt att den slagne Concha blifwit efterträdd af marskalk Scrrano. Annu tyckes dock Jsadelle wara herre öfwer ställningen. Upprorsförsöken i Barcellona och Madrid hafwa mijlyce kats, sedan de dock på sednare stället haft till följd, att en mängd personer, deribland alla liberala tidningsredaktörer, bliswit hältade. ODonnel har emedlertid förs llarat ställningen för ganska hotande, och såsom bekräftelse derpå har Napoleon fam mandragit en truppkollon wid sin gräns, för att utestänga revolutionen. Amerika. Generalerna Grant och Schurtz hafwa nu ingiswit berättelser om tillstandet i för dern. Våda öfwerensstämma deruti att negrerna böra ännu åtskilliga av bade bes skyddas och öswerwalas af regeringen, och att den civilamyndighet, fom hittills Haft negrernas beskydd fig anförtrodd, the Freedmens Bureau bör sättas i fam band med militärmyndigheterna. Grant anser den bildade delen af befollningen wara försonad med sitt öde, och att det blott är den lägre bwita brjoliningen som wisar hat och fiendskap mot de swarta. Schurtz deremot menar att de fordua flapatronerna wilja återinföra slafwerict nnder en annan form i det de wilja twinga de fordna slafwarne att arbeta åt dem mot en ytterst låg af dem bestämd dagspenning. Wi tro att Schurtz har rätt. Jurikes Stockholm. Enligt telegram från Kristinehamn