åter sammanträda för att närmare diffutera dessa frågor. — —— Öfwerblick öfwer året 1865. Forts. o. slut. fr. föreg. n:r. Spanien, der under inre stririgheter de liberala ideerna småningom wunni allt större insteg, har detta år tagit ett steg framåt, fom andra länder med en lugnare utweckling funna hafwa skäl att afundas detsamma. PMiniftren har nemligen twungit drottningen att afskeda de hemliga rådgifware, biktfadern, pater Claret och den intima wäninnan, syster Patrocinio, hwilka ofta nog sörut för: mått henne till beslut, fom warit full: komligt stridande mot de answariga mir nistrarnes åsigter. Det är marskalk ODonnel, hertig of Tetuan, fom twin: gat henne dertill. Denne man har uns der fin sista miniftere haft den lyckan, att funna fasthålla fia wid styret nära 5 år (1858—63), något i Spanien hittills exempellöst. Men så hafwa feders mera ett halft dussin miniftrer derftås des uppstått och störtats efter hwarandra under te twå sista åren, till dess ODonnel i somras återfick styrelsen. Hwad waraktighet hans wälde denna gång kan få, weta wi ej; men han är nom landet populärast bland alla def många nuwarande och fordna ministrar, särreles inom avmeen, och om någon skall mäkta att derifrån afwända revolutionen, hwilken länge som ett hotande spöke stått i förgrunden, synes det wara han. Ett ofta med framgång anwändt medel för fredens bewarande inom landet nemligen att skaffa nationen sysselsättning utom lands har äfwen försökts här. Sålunda företogs 1859 marockanska kriget, som inbragte mycken ära men få fördelar. Sålunda förenade tet fig med Frankrike om mexikauska expeditionen 1861, men drog fig snart tillbaka. Sålunda begag: nade det ett fig tillgifmet parti på Sanct Domingo för att annectera denna provins, men som Spanien ej kunde inse, att det ej gick an att behandla ett land, som i åratal warit fritt på samma sätt, som de närgränsande öar, Cuba och Portorico, hwilka aldrig wetat, hwad frihet will säga, retade de snart nog dominifanarne till ett uppror, hwilket efter twå års krig år 1864 slutudes med erkännande af republikens sjelfständighet. Knappt hade detta krig slutats, för än ett med Peru utbröt, som inom kort bilades genom europeisk intervention, hwilket wi äfwen hoppas snart skall blifwa fallet med dess nuwarande twist med Chili, ty någon eröfring anse wi det ej kunna komma i frågan att göra. Knappt hade Peru, fom ofwan nämndt är, slutit fred med Spanien förr än missnöjet öfwer landets genom fretsslutet lidna förödmjukelse föranledre ett uppror, fom nyss fått den utgång att den förre presidenten blifvit afsatt och fått de upproriskas chef til efterträdare. Men detta är intet omanligt. Det hör twärtom till ordningen uti Spaniens fordna kolonier i Amerika (med undantag blott af Paraguay och Chili), att hwarje ny president blott genom en revolution tommer i befittning af matten, hwilken han derpå utan af: seende på den gräns lagen bestämmer för hang maktutöfning, behåller, till dess han dör, eller störtas genom en ny res volution. Grekland har warit nära en revolution; men den har dock undwilits, derigenom att konungen afskedade fin från Danmark medförde informator uti politiken, grefwe Sponneck, och slöt sig till det radikala partiet, hwilket har öfwerhanden inom kamrarne. Den författningsstrid, som redan 1864 straxt efter freden med Tyskland börjades i Danmark, fortfor hela året, utan att