ibland öken beskrifwes sålunda: Men när det war slut och jag gid från spektaklet — Folket omkring wagnen trängdes då fom bäst — Med de andra bums jag ställde mig i skaklet, Fast jag aldrig nånsin tjenstgjort såsom häst; Od få bar det af, fom hin war of i hälen — Aldrig har jag slitit få, fom när jag war i felen. Ty när wi wek af och fom på Drottninggatan, åsande fom kampar, surrande som mygg, amp jag midt på näsan, jag, min arma satan! Hofwar i galoscher klefwo på min rygg, Och nu wärker det från hjessan ned till hälen Aldrig mer jag blir fö dum och ställer mig ifelen. Detta tyckes annars mwarit ett afffräckande exempel, föga mwärdt efterföljd, och fom nu troligtwis för mången fått fam ma utgång, om ide fonungen undanbedt fig den äran. Riksdagsmannen Sundwallson bellagar sig i Aftonbladet öfwer det mindre pagz sande skämt, hwarför han eller rättare hans hus warit utsatt i Upsala den 8 dennes. Några spefoglar företogo sig nemligen att illuminera platsen utanför hans hus med marschaller såsom en glöd: jeyttring öfwer reprefentations-frågans lyckliga lösning (herr Sundwallson war, som man wet, en af de 5 i borgareftåns det, fom röftade emot förflaget). Som några tidningar förnekat att Be nersborgs inwånare skulle inbjudit lands höfdingen grefwe Erik Sparre, som de wisste wara en bland förslagets ifrigaste motståndare, att deltaga i deputationen till juftitieftatsminiftern, fan jag npplysa att han werkligen blef inbjuden. Det hez ter nemligen i protokollet wid fammankomsten, 3:dje S:n. mo — — hwarjemte åt deputerade upp: brogs att inbjuda landshöfdingen och fom mendören grefwe E. Sparre. — — — Huruwida deputerade fullgjorde upp: draget eller ide förmäler ide historien, men att grefwe Sparre ide deltog i des putationen är säåkert. Hufwudstadens stadsfullmäktige fundera på att, i ft. f. den först påtäntta illumir nationen, förewiga den 8 December genom waraktigt minne. Det bland de många förslagen som wunnit de flesta på sin sida är inrättandet af ett universitet i hufwudstaden. Det har häremot inwäudts att Swerige ide behöfwer tre uniwersiteter, och denna inwändning kan nog wara sann, men det är wäl just icke Heller menin gen; ty om Stockholm får ett univerfitet, ja lärer ide Upsala länge funna hålla fig uppe. Detta är ganska troligt, ty om man tar i betraktande de stora fördelar, som wistandet i Stockholm för den mins dre bemedlade studerande ungdomen med för framför wistandet i Upsala, så är det ej gerna möjligt att Upsala kan uthärda konkurrensen. I hufwudstaden gifwes mån gca tillfällen till sysselsåttning för sattiga ynglingar under deras studiitid, fom i Up: sala aldrig fan erhållas annat än genom information, äfwensom här praftik kan winnas på samma gång den theoretiska bildningen inhemtas. Den i en småstad, fom Upsala, oundwilkliga kostnaden för: fwinner äfwen till stor del i hufmudftar den och den studerande ungdomen får en widsträcktare och sundare åfigt om merit den, andra skäl att förtiga. Bland anuat, fom kommit på tal qenom de många förslager fom afgifwits till minne of den 8 December, är äfwen Helgeandsholmens planering och ordnande. Denna Holme är belägen i sjelfwa hjerz tat af Stocholm, har på ena sidan flottet och på den andra Gustaf Adoljs torg och Norrbro går öfwer densamma på tredje fidan, den är fåledes hufwudstadens för nämsta och mest trafikerade plats. Den upptages nu af hofstallet med dertill Hör rande byggnader jemte en bazarbyggnad åt Norrbro. Redan för tjugo år fedan ffänttes platsen af konung Oscar till staden, med wilkor att annan lämplig plats an: ffaffades för stallet. Men wid anffaffandet af en sådan plats tyckes samma oöfwerstigliga Hinder möta, fom för den fom skulle hänga, men fit löfte att sjel utse det träd, hwari efrekutionen skulle försiggå: han fann aldrig något träd som 1 Maa g( tffaftos för it type — — v VN AA AA AA — — —— — — I ola —