Article Image
tet sörsta sörst utgått. Fistodlingsanstalten i Ostanbäck. Kärom strijwer en torreypondent till Hernöjandsposan: —. Som mitt mål för tillsället war fiffodlingsanstalten i estanbäck, måste jag åter klättra uyför en ganssa hög brant. Kommen upp, är mon rå en ganssa widsträdt platå eller högslätt, jom i bakgrunden bigrånsas af med tallstog bes näåpta bergehöjder. Å om dalgång å slätten, om tring 178 mil från Ängermannaclswen ligger den önnu blott årsgamla inrättningen. Wid sörsta anbliden förjjal er den temligen obetydlig od ans irvatslös; wid närmare underfökning befinnes den litn äl innhalla åtfliliga gansta inmessanta saker, som snart til winna fig ens uppmärksamhet och ingiswa goda förhoppningar för framtiden. Sjeljwa kyagnaden bef: ar af ett 25 fot langt 15 fot bredt, wätumradt trähus. Genom en tädt mattenledning föres dun rika tällådern in i huset, der den medelsti en s:örre fran uttömmer fig förft i en under fras nen omedelbarligen anbragt lada, fom har lika längd med husets bredsida. Från denna öswerst liggande låda rinner wet net medelst öppna trär tarpar esterhand i 50 smärre, succcssivt nedanför imwarandra liggande lådor samt slutligen uti om nedansöre dem och midt emot ingången liggande bassin. Lådorna äro dubbla, få att en mindre siyter inuti or större; rå bottnen aj lådorna ligga grus och smärre stenar. Här blir watmet, fom hamriigmis ären medför åistilliga heterogena ämmnen, ersorderligen renadt, hwilket är en för reomt.äcningn högst wigtig omständighet. Det ör i dersa lådor, som rommen lägges och def, flädning örsiggår, hwarater ynglet utsläppes i den nebanför warande bassinen. Jfrån denna byggnad rinner watinet sedan ges nom en betäddt ledning till en omkring 100 jot mbonjör betägen större, örpen bassin. 2eid mitt besök i ans:alten hade dess grundlögz gare och vrestånd are, acsistenten C. Byström, nyss dderkommit från en rea till det i Logsbyggden, So mil från Cd belägna nybygget Twingjjön, i bwars grannsiap Parmsjön (Bormsjön) ligger der, utom andra sisslägter, äfwen rör finnes. Af dess vom hade hr B. iydals åtkomma en betydlig mängd, hwilken, bett ad och Hitförd i wåt mossa, ru :ag bredd på grufet i lådorna. Man funde redan je den mörka prid i romkornen, hwilken utwisar besinkning. Klädningen lärer ej försigga för än nid årets slut eler i börian af det nya året. J kacsinen inne i sjelswa byagningen låg eler, som det heter på fonfupraket, nod Helt frilla ci logga Claxjhona). Yen hade för fort tid sedan blisrit sangad i not af fiffare från den på andra sidan elmen liggande byn Sand, der hr B. låtit inrätta en sump till lckfiskens förwaring, likasom en dylik wid Gramråg. Gn hane omjölffist) hade lin en sumtidigt bliswit sångad och lagd i jum: ven; begge transporterades sedan till inrätmingen och nedlades i bassinen inne i bygaraden. Kanen iom hade 2 ligp:s wigt, dog likwäl inart. Tro: ligen hade han genom någon tilljällghet eller uwarjamhet wid siynn ingen in nvit för nuden Init och salunda jå an föga drunknat. Ty fiffen dinnlnar i luft likasom sågeln i watten. Tet är ti utan belymmer hr B. betrakiar ett dylikt miföde, ty utan befruktning af hanens mjölk blir rommen naturligtwis odugliga till fortplantning. Cistl. höst hade det ide lyda:s honom att fånga nagon lor, fom war mogen för lek, skulle det ämen denna höft misslydas, så wore utsigten till sram gång ärnu yt: erligare för ett år borttagen. J bassmen janns ärmwen en fil: hane. Han mar lifwäl ide, såsom loggan, alldeles orörlig, utan giorbe sina små promenader, i wattnet förstås. Regge lära dodt, likasom sistarne i allmänhet, under tiden hardt före och under leken ide njuta någon föda. Å den örpna bacsinen fanns en mängd fifhumgar af omkring 2 ums längd. Skygga, låsom islen almänneligen är, ilade de wid minsta rös relje, som spordes i bassinens brädd, med pilne hastighet att gömma sig i botiens. emmiet. Cn ins rätining sådan som denna, så obetydlig den än må söresalla, fordrar liln äl om den slall motwara sitt öndamal, den mest sorgsälliga mård och efterjfyn. Ylittjemt, både winter och sommar, måste ladmra och bat sinerna rensas och befriad från alla obiföriea än nen; de romkorn, som äro döda eller, med andra ord, ej i sig hafva lifskraft, måste borttagas, emedan de qwarliggande slulle förgifta och sålunda sörderswa de lesmande kornen. Detta ör jemsörelsewis lätt att werkställa med rom af sadan fisk fom lar, rör m. fl., hwilka haswa stora romkorn: men att serstilja och lortrensa de döda tornen i fisirom men, som är få smawext och talrif, dertill sordras i sanning den meft mödofanuma noggranhet och flit. Nensningen werkställes förs nemligasi medelst en tång, snarlik 2:ne mot hmwarz andra tölda theskedar. För den oinwigde kan det wara af intresse att A det s. k. winterfist, såsom lar, rör, sil m. alloeles ide behöfwer sol eller jynnerlig wärme för romklädningen, enär denna ster under wintern eller sajom siten tidigt på waren. Temperaturen i slanbäds, i öfrigt alldeles froftfria, källa nedgar om wintern till T 3 gr. Hr B. förmäler att wid sitoriinggansiallen i Undersåter i Jemtland, den ban förut jörestått, thermometern sjunkit ända till I gr, utom att rommen stadats. Andra fiftjlag, sasom gädda aborre, mört m. fl. behöfwa för romklädningen högre temperatur samt inmerz kan af solstrålarna.

22 december 1865, sida 4

Thumbnail