derstapet och adeln. Derföre uppsköt jan skrifwit till landshöftingen, biskopen ch fängelsedirektören. Han säger deli, tt han skulle blifwit stor och märfmär: ig, om han blott warit försigtig! Korrespondens. Stockholm den 5 Dec. 1865. Allas uppmärksamhet är nu fästad vid det hwilande reprefentationsförflazets afgörande af ritets ständer. J går itogs det af bondeståndet utan all vis: tussion och af borgareståndet med 60 röster mot 5; således med lysande fram gång på bägge ställen. Denna utgång war också af en hwar wäntad, så att den gjorde icke något uppseende, det war som det skulle wara. Men så wäckte presteståndets beslut så mycket mer uppseende. Presteståndet — lärdomens och bildningens representant — beslöt nemligen uppskjuta att satta beslut till dess ridderstapet och aveln först fattat sitt be slut i den wigtiga frågan. De högmörs diga färerna tänkte troligen wid det till: fälle då detta beslut fattades på fin hä tangångne embetsbroder Lindbäck och på hang tejtamente, deri han få djupt betlagar fin brist på försigtighet, och hwilket war det enda fom hndrade ho: nom från att blifwa en af samtitens störsa mån. Detta skola wi då taga fasta på, täntte måhända dessa andans män, jå att wi ej en gång behöfwa göra oss sjelfwa samma förebråelse, el: ler af samma anledning hindras att blifwa få framstående män, fom wi med iatttagande deraf funna blipva. Och så tom försigtigheten att få öfwertaget i presteständet. En stor vel af vet hög: wördiga ftåndet önskar af själ och hjerta att det hwilande förslaget skall förtastas, men försigtigheten bjuder, att, om möj: ligt wältra skulden för afslaget på rid: I mm mm mm pm —mA — LIN — — — ståndet afgörandet till dess aveln fattat sitt beslut, och ställde fig saleres i skydd af Sweriges ridderskap och adel, men gaf äfwen på samma gång ett jiorartatt bewis på fin oduglighet att såsom ritsstånd fatta ett sjelfständigt beslut. Presteståndet will gerna att yxan skall gå, men will ej sjelf hälla i skaftet, utan dertill will det förmå rirderskapet och adeln. Det är ståndet föga wärtigt, men det är — försigtigt. Om nu vits derskapet och adeln skulle afflå förslaget, få kan presteståndet saklöst bifalla det, ty då är det ju i alla fall fallet denna gång, och det försigtiga presteståndet fan då twå fina händer. Men om adeln skulle bifalla förslaget! Hwad kommer då presteståndet att besluta? Gerna wille det afslå, men det wore ej försigtigt, få ledes är det förhoppning att få det antaget äfwen der, om ide för annat, få åtminftone af — försigtighet. J dag har frågan diskuterats hos både ridderskapet och adeln och presteståndet, utan att man på någotdera ftället fom: mit till något resultat, och troligtwis hinner frågan ej ens afgöras i morgon, ty widpass 41 talare hafwa begärt orret till morgondagens plenum och presteståndet får lof att, i följd af sitt försigtiga beslut, afwakta utgången hos adeln. Af de wäntade gatu-uppträdena har just ingenting hörts af. J måndags war wisserligen riddarhustorget owanligt mycket befolkadt, men något owäsen eller stoj hördes ide af. Herrar amar törer wäntade blott på att få höra ridz derskapet och adelns beslut, och för att fördrifwa tiden gick man in till Bährs och tog fig en kognac eller ett glad moraontvin för att hålla de ftelnade lifsandarne wid godt mod. Några sämre tlädda manspersoner företogo fig att i riddarhusets förstuga uppställa sig och, rökande cigarr, blåsa röken i ansigtet på inoch utgående ledamöter af vidvarhu: set. Detta hare till följd att i ran twänne soldater woro posterade wid in: gången och ingen insläpptes som ej hade