TVI 12((( ( 4 — 1( 41 t 0 positiva (ordet är tryckt med spärrad stil) wälgerningar, att söla locka nya fo lonister genom exempel vå werkligt (äfwenledes spärrad) wälstånd bland de äldre: och slutligen att tillgodogöra Miri tas hjelpkällor af produlter och menniskor samt derigenom komma derhän att mår arme och wåra utgifter minskas. Mot slutet ger förf. följande refumd af det hela: Af det föregående skall ni inse, att jag heldre will begagna mig af arabernas tapperhet än utsuga dem; jag will heldre bjelpa kalonisterna till rilcrom och wäl: stånd, än med stora lestnader ditlocka främmande inwandrare, heloöre förlägga wåra soldater i sunda positioner än nt sätta dem för ölnens häriande illimat. Genom weriställande af detta vrogram hoppas jag wi skole besegra passionerna och tillsredsställa intressena. Alqier skall då ide längre bli of en börda utan twert om öla wår styrka. Hallna på afftånd och försonade skola araberna gifwa oss det bästa de ega, solrater, och kolonien, som genom utwcckling af jordens skatter åter skall uppblomstra, skall stafja moderlandet en synnerligen sörtelaltig rörelse. Franska trupperna haswa, enligt fa Nrance, den 1 dennes börjat utrymma de påfliga ftaterna. Deras antal uppgid förut till 13 a 14,000 man, och kommer efter de nu hemwändande bataljonernas afresa att endast uppgå till 10,000 man. Trots alla officiella jörnekanden fan det ide döljas att upproret i Algier hotar att sprida fig wida omlring. Ryltet att frans ffa regeringen skulle amna draga fina framffjutna kolonistposter tillbata, har in: gifwit araberna den tron att Franlrike känner jig swagt, och det har nu derföre att göra med ej endast de fiendtliga frame marne på den yttersta sydliga gränsen utan äfwen dem, på hwillas trohet man isynnerhet efter tejsarens besök trott fia kunna lita, och hwilla nu stå i begrepp att förena sig med sina stamförwandter eller redan gjort det. Från Ostende ffrifmes att ett förfärligt skeppsbrott för några dagar sedan in träffat wid Soodwin Sands. Ett stort skepp, på wäg från Bremen till Newyork, bar totalt förlist med 370 passagerare. Rärmare underrättelser salnas ännu. Amerila. Man har Amerila börjat fästa upp: märtsamheten wid senierna och deras gö rande och latande sedan engelska regeringen tycktes taga saten alldarsamt. Den nu i Filadelfia samlade jeniankongressen håller fina sammantomster för slutna dör rar, hwillet dock ite hindrar tidningarne att medrela långa redogörelser derför. Af de 6 a 700 deltagarne reprefenterar hwar och en 100 fenianer, få att brödraffopet enligt denna beräkning skulle i MWme rika räkna omfring 1000,000 ledamöter. Så länge Englaud och Amerika ära goda wänner, är denna rörelse af ingen betydelse, men under andra omständigheter kan brödraskapet naturligtwis förträffligt anwändas för demonstrationer, och i hän: delse af ett krig bli af ännu större nytta. Privata bref från Mexito meddela några upplysande tillägg till hwad telegrafen berättat om de sednaste händelserna i nämnde land. Som belant har man upp: täckt en sammanswärjning som gick ut på att införlifwa det nya tejsardömet med Förenta Staterna, och skall denna fame manswärjning ha rätnat sina deltagare ända upp i embetsmannawerldens högsta lretsar. Omtring 500 personer äro hättade och kejsaren har begifwit sig från hufwudstaden, för att lemna den franska rättwifan full frihet att handla. Samt: liga officerarne wid den belgiska fåren ha följt fin öfwerstes exempel och begärt fitt afsked, emedan han trots en nyligen mun: nen seger blifwit assatt från fitt befäl och fått till efterträdare en mexikanare, Mendez, fom förut tjenat under honom. Fenianskongressen i Newyork har nu: mera skaffat sig en president, en senat och en reprefentantkammare. Presidenten är a faan nana 66