Norrländska Korrespondenten – 1 november 1865, sida 3

dens område, men detta tycktes de icke wilja lyssna till, hwadan jag sjelf måste ut och söla densamma, fom och Tisdagen ben 24 i samma månad antväffas deg. Unter desfa dagar blef jag i i tillfälle att passera flera krogar och ölstäl len samt blef månaa gånger retad af dar liga personer, då jag lördagen den 21 i berörde månad återwände till hemmet ungefärligen ktl. 10 e. m. med misslyc. tart försöf att återfinna tjuswen. Emed lertid märtte jag till min lersnar att när jaa skulle gå förbi wakilonteret Fryckhelm fom ester för att fom förra gången spionera på mig att skada göra; häröfwer oangenämt sarad stadnade jag och tilltalade honom sålunda, wet but herre, gå ide och förfölj mig på gatan; vet hörer er egentligen till att taga reta på tjufwar, ni som skall wara en s. k. ordningens upprätthållare, och ide mig. Under dessa yttranden war jag fan: ske något för hastig till följd af re för: utnämnda omftändvigheterna, hwillet föranletde till eu twist oss emellan, Här: igenom kommo nägra perjoner att fan: na, hwillet än Ytterligare misshagare mig, synnerligast fom tet mar aenom hang beteende; nu war ett sort tillfälle inne för Fryckholm, hwilken tog mina i fragen och fwängde mig om samt bar mig gå hem, vå jag swarare: ret aör jag när jag behapar, och i detsamma förde jaa benom helt warliat från min person. Ån ytterligare försökte nämnd: F att taga mig tragen och åter för: nyade ban sitt gå hem; i motsatt fall hotades jag att metfölja till poligwattkontoret, bhwilket och stetde. Jntommen dit fate jaa: venna gång lyckares ret eder ide att få mig bötfälld efter eder önskan. Af: Ar ÖgSjo ogsfisens frfsssjelser mat ö i