Norrländska Korrespondenten – 25 oktober 1865, sida 2

mystisk min. Han sade det icke så fom man fram: kommer med ett luftigt infall. Något ligger der: under, det fan jag afgå ed på. Bernard skakade på hufwudet och gick. Då han ankom till hotellet, gick han in till portwakten och frå: gare om ber ide bodre en herre, fom hette Beaucaire. !Han bor här ide mer, war swaret. Han har bott hår. Han har då redan flyttat härifrån ? 7Ja; han låg här blott en natt. Hwart har han då flyttat? Till tyrkogårren Påre la Chaise. Hmwad will det säga. Det will säga att han i går eftermiddag mellan fem och fer blef begrafwen derftädeg! Begrafwen? skrek Bernard förskräckt, och måste stödja fis mot ett skåp, fom stod bredwid. dr han således död? När? Det är ju omöjligt ? Ingenting är mera möjligt än det jag säger cr. När man får en fula midt i bjertat få dör man lätt deraf. Men få tala då förnuftigt, bad Bernard fom skälfde i hwarje led. En fula! hur skulle han få den 2 Ja det wet jaa ide. Men sätert är att han duellerat och att han i går morse mellan tio och elfwa blef hemburen död till hotellet. A0! vi får ju och gör narr af mig! Han har warit hos mig i når eftermiddag — han har spisat middag hos oss — huru skulle han då kunna blifwit ibjelsljuten på förmiddagen? Jag måste tala med mwärden här på ftället. 73a war få god. Han skall säga er detsamma, som ni redan hört af mig. Hotellwärden, till hwilken Bernad nu begaf fig,