Norrländska Korrespondenten – 18 oktober 1865, sida 2

och disputerade. Det liknar honom bestämdt, fare madame Bernard; det är hang näsa, hand ögon, hela Hennes ftällning. Men ni hade den gången ert hår annorlunda lagdt. Det är ganska sannt; jag har nu försökt att försköna mia en fnula, Men hwarföre har han tagit of er i en sådan stel bondaktig klädsel och med en wäst, sådan fom i min ungdomstid, fade Bernard. Förmodligen emedan jag den gången bar en fåran, fade Charolais. Wi hafwa först under de twå sista månaderna warit lyckliggjorda med en ffrädvare från Paris. Iaf, nå lag förstår! Min hustru har rätt, I det liknar er få mycket fom man fan begära af en blyertoskizz. Tycker ide du detsamma Hortenfe 2 Hortense nickade rodnande men inom fig tänkte hon att nägon lithet ide kunte tomma i fråga, ech att han war en långt wackrare man. Men vermed war hon ingalunda missbelåten. Fo det litnar er7 påstod Bernard; iag tyder blott, och det har jag egentligen tyckt hela tiden, att ni fer äldre ut. Man skulle icke funna tro att ni blott äv 21 år. Det är ganska fannt, swarade Charolais all: warsamt; man håller mig också ganska allmänt för att wara omkrina 30 år. Detta samtal afbröts genom Bernards fräga: Men har ni ide ett bref till mig från ev far? Jag har eu hel paket med bref och dessutom nigra andra småsaker, swarade Charolais och öfwerräckte paketen, som också genast blof bruten. Der låg twenne bref uti och ett saffiansfodral omsorgsfullt inswept i