Norrländska Korrespondenten – 13 september 1865, sida 3

nyansen. Wid färgandet håller man sig under kokpunkten. . Bomull. Man behöfwer härtill sådan ofjebetning som anwändes för turlistt rödt; frombetning gör äfwen god tjenst. Man löser 2 och en half delar kronsyrad kalk i 10 delar watten och 3 fyra tiodelar engelst swafwelsyra och tilljätter, under oupphörligt omrörande, småningom 1 del it. ö Rhyian färgar kallt eller ljumt och torkar wid cirka 509 C. Tryckning på Yllle. Under det man wid färgning bäft och billigast uppkotar kristallerna med watten och till: jer att allt sorgfälligt bliwit upplöst samt låter lösningen före begagnandet sätta fig eller filtrerar, så begagnar man i stället wid trydning sprit. Med ren sprit utan tillsats af watten erhåller man ganska lätt af kristallerna en klibbig, jwårlöslig massa, hwarföre det är att rekommendera att omröra kristallerna uti en blandning af twå redjedelar sprit och en tredjedel hett matten. Trydning eger rum med gummi-lösning. Violett Anilin i kristaller. (Häraf finnes 2:ne sorter, 1 rödaktig och 1 blå: aktig parme). Man upplöser friftallerna i cirka 900 sprit i förhållande af 1 på 10, i det man imäningom tillsätter kristallerna till den warma spriten och filtrerar jamma efter flerfaldig omstakning under några timmars stående. För detta ändamål begagnar man fig af en gansta enkel metod, jom bör anwändas i hwarje färgeri. Man tager en bledflasta, som är tilljluten med en fort, genom hwilken, lör att jöretomma erxplofion, man ftider ett glass rör aj ungefär 2 fots längd. Detta bör ej få djupt nedsättas i flaffan, att tilltäppning uppstår och härigenom möjligen erplosion. Man fyller nu jlaz stan till häljten med jprit, tilljätter sitt qvantum kristaller, ullfluter med korken, genom hwilken gladgs röret går, och hänger nu jlastan några få minuter i kothett watien, ulls den i glasrör tillbakaflytande spriten tiukännagifwer kokning af flaftans une hall. Härefter statar man jlastan något, filtrerar oc) har understundom en bottenfats för ännu en dylik behandling. I många förgerier flår man ipriten i ett stenkrus, rör häri kristallerna, tilltäpp er kruset, hunger derpå kärlet i en färgkittel med bett watten och filtrerar slutligen fom nyss nämns des. Wid denna operation fan naturligtwis ingen erblosion uppkomma, men deremot bortdunstar mera sprit. Fårgning af Yyllle.. Man kokar det man mil färga med hwit winsten och alun eller med winstenspreparat oc) något klortenn. ungefär en half timmas tid, stöljer härefter dugtigt oc) färgar mid lindrig fotning i en fullkomligt ren kittel. Det är att rekommendera, att man blandar färg: ämnet omedelbart före begagnandet med ett ungejär G-dubbelt qvantum rent watten och tilljätter det på sa sätt förtunnade jmåningom till den kofonde kitteln, då man härigenom undwiker en möjz ligen uppkommande affättning ur den foucentrerade spritlösningen. En mera blå nyans erhåller man genom tillsättning af fyra, en mera röd genom långsammare färgning; dessutom fan man erhålla det mest blå violetta genom anwändande af Parme (blåaktig violett), hwilket behaudlas alldeles som violett, emedan det a färgämne allenast är ett mera blått violett. Siden. ELiden färgas kallt, i det man lägger det i ett lätt surgjordt bad; man uppwärmer jam: ma mer och mer under tillsättandet af färgämnet, tills man erhållit den åstundade nyansen. Öwad rödare eler blaare uyanser angår, gäller detsamma om för ylle. Bomull fon färgas utan någon förberedande itgärd och med endajt gansta litet syra såsom är angijwet här ofwan. Tryckning på i Mile. Spritlösningen göres tjod såsom mid öd anilin med gummi, ägghwita eller dylikt, jwarefter den trydes od) får torta. Anilin-blatt. . Upplösningen sler på alldeles samma sätt som med violett och parme, d. w. s. med högsigradig ren sprit i förhållande af 1 på 40 a 50 under iakttagande af den största omsorg, så att hwarken violett eller röd anilin blandas härmed. Emedan anilinblått är mera swårlösligt än de öfriga anilinkristallerna, få är att rekommendera att blanda priten med några droppar engelft swafwelsyra. Färgning af Siden. Ett kallteklart wattenbad syras med swafwelsyra, hwari sidenet lägges, hwarefter man uppwärmer samma till cirka 40e C. och tillsätter maningom färgämnet; man fortsätter uppmärmtingen till cirka 75? och tillser att man genom tilläuande af färgämne uppnår den önffade uyansen. Tillsättande aj färgen äfwensom sjelfwa färgandet ter långsamt, på det man må erhålla fullkomligt emn färgning, och kan man för detta ändamål Dringa badet ända till kokpunkten, isynnerhet om yrxsen stulle wara för röd, emedan densamma är ned genom kokning. Ekulle man deremot, i notsats härtill, önsta det blåa rödaktigare, få mår se man låta badet swalna, på det den röda färgen nåtte mera framträda. Har man erhållit den nyus man önskar, få lägger man sidenet i ett med 22 EB —-—r ——— , — -— — — —2?k—ä— — — — —