Landtbrulsmötet i Malmö. Den 1 dennes intogo mötets ledamöter i rådhusets festivitetssal en gemensam mirdag, i hwilken konungen och hertigen af Dalore behagade deltaga. H. fonungens skäl föreslogs af landshöfdin gen v. Troil och beswarades i nådiga ordalag. Widare föreslog landshöfdin: gen v. Troil en skål för Norge, friherre Jules Stjernblad en för Danmark och lantshöfdingen v. Troil en för Finland, hwilka skälar befwarades of i mötet deltagande herrar från dessa länder, såsom kammarherren Sid och direttören Sit ting från Mustiala. På eftermiddagen höll åkerbrukssettionen en talrilt besökt sammankomst och bleswo de framställda frågorna widlyftigt diskuterade. Mötet riskuterare ven 2 på f. m. frå: gan om landtbrutsbanker och netsatte för def beswarante en fomite, bestäende af taptenen Mannerskantz, brr G. Swartz och S. Herlund, kammarherren Trolle och ryttmästaren Lagerhjelm (från Ores bro län). Kapiten Mannerskantz, fom från börs jan ogillat det sått, hwarpå hypotefsbanken blifwit organiserad, föreslog, dels att dennas werksamhet måtte utsträckas derhän att den utfärdade obligationer, ställda på fortare tid (exempelwis 20, 10 eller 6 år), hwilka derigenom lättare skulle cirkulera, och blifwa för jordbrufarens behof gagnande, dels att en färs stild treditanstalt måtte upprättas wid sidan af hypoteksbanken, för att genom söp och försäljning af dennas obligationer underlätta desammas allmännare cirkulation, d. w. s. uppträda såsom en mellanhand; och an såg tal. att en sådan penninganstalt swårligen kunde umbära sedelutgifningsrätten under en eller annan form; yrtande tal. att mötet måtte uttala en bestämd åsiat om nörmändig: beten af en sådan anstalt. Maa. Hedlund framfiällde åtskilliga betänkligheter mot en bank, inrättad för en särskild tlass, för jordbrukets behof, och ansåg deremot att de enskilda banz kerna, men isynnerhet riksbanken, mera än fom nu sledde, kunde merrela jorrs brntare omsättninasläån på längre tid, mot säkerhet af inteckning i lösegendom. — Det mest framsitående yttrandet under debatten war det fom afnafg af ftatårädet frih. Gripenstedt. Han motsatte sig ej bestämdt inrättandet af särskilda sandtbruksbanker, men trodde att nuwarande kreditinrättningar böra främst ans sitas, om behöfliat med några modififationer. Sparbankerna wore synnerligast egnade till att gifwa förlag åt landts bruket.