Berättelse af D:r Temme. Äswers. af M. W. (Forts. från N:o 56.) — Jag är grefwe U Ruthenberg, ryskt sändebud mid . — fade han. — J hwad afseende kan kan jag stå till er tjenst, hr grefwe, — swarade jag. — Jag kommer till er i en särdeles wigtig ans gelägenhet. Men wågar jag lita på er fullkomliga tystlåtenhet? Owilkorligt, oinskränkt? — Ja, det kan ni, så widt det icke strider mot min embetapsigt. — Det är just i en embetsanaelägenhet som jag kommer till er, och — hwad jag har att meddela fommet antingen att bekräfta sig eller ide. J bwiltet dera fallet fom helst är min person sedermera af ingen ! betydelse derwid. Men tillåt att jag öfwergår till saken. Guds Dom. — War få god. — Grefwinnan Ruthenborg på Turellen är min swägerslaf; ö Sedan tre dagar är jag på besöl hos Henne. För några weckor sedan hare hon besök of af mår gemensamme brorson, grefwe Paul Ruthenberg. — Jag har hört talas derom. -Efter 14 dagars wistelse hos henne war han på en a gång plötsligt förswunnen. — Jag wet äfven detta. — Misstänkte ni detta förswinnande? — Ryktet har haft ett oh annat att förkunna derom, men ide bekräftat något.