Article Image
3 Anf; färe SI oro osa Pp ost — 1 Juli lärer wärmen i Haparanda warit 36 gr., enligt en korrespondent till D. A. — J Nerikes Allehanda läses: Sol förmörkelse lärer, enligt mår, med me tenskapsakademiens uteffutanve privilegium utgifna almanack, komma att in: träffa den 20 Augusti kl. 49 e. m., wid hwilten tid solen, sagde dag, kom. mer att gå ned, så widt man får tro almanackan. Rätta tiden för solens neds gång hade warit 7-9 — förmörkelsen blir således tre timmar lång. Befynnerligt nog finnes detta märkliga fenomen i öfrigt ide med ett enda ord om: nämndt i almanackan. Förklara detta, den fom kan! — Af Smwenffa Familj-journalen har sjette häftet hitkommit, innehållande: Text: Historiska bilder. VIII. En swenst magnat i 17:de seklet, af Th.; Krig och fred i huset, af M. S.; Den australiska tagufågeln; Stegeborg, af Th.; Guldkorfet, berättelse af MEF; Hjertats mufik, poem af Wilhelmina; Mineralogiskt, II. Sandftenen; Anders Fryxell, af Th.; Då war det ej tungt till att lefwa, poem af Claes Johan Ljungström; Stockholm, II., of Th.; Wår fågelwerld; Den bes tade duellanten; Några ord om konsten och hennes wittnesbörd om mår tid, fynnerligast med afseende på den teatraliska, af S. B.; Kan en stjerna falla? poem af Ambjörn Jngesson; Zambezis watten-. fall; Naturforskaren och konstnärinnan, novell af Marie Sophie Schwartz; Themsetunneln i London; Blända, ucvell af 3. A. Kjellman-Görangfon; Studier mir wägen. Konseqvensen II, af vothar; Urs ban Hjärne och Medevi helsotälla, af Pilgrimen. Jllustrationer: Den auftras liste kagufågeln; Stegeborgs flott; Ins gäng till Adelsbacher-Klippftaden; Port rätt af Anders Fryxell; Mosebacke från Kornhamnstorg; Utsigt af inre staden (Stockhelm) från Mosebacke; Utsigt af Riddarholmen; Utsigt af Kornhamn från Stinnarwiksbergen; Ett fågelhus; Jam: beziflotens fall (Victoriafallen): Them sen och Tunneln i genomskärning; Det inre af Themsetunneln. — Från Finland berättas i folktid ningen SOfterbotten om en sjufaldig mördare Karl Granroth från Pedersöre socken, hwilken afdagatagit ett eget och twänne stjufbarn, fin i hafwande tillstånt warande första hustru, sin broder och antagligen ännu en person, som warit medweten om hans brott, och hwilken dog kort efter det han yttrat sin miss tante härom. Granroth, förwunnen ens dast till mordet på stjufbarnen, blef af: förd till Sibirien. Ett osäkert rykte har sagt att han skulle omkommit på wägen. — Mannen låtsade mycken gudlighet, sjöng salmer och läste böner wid så wäl hustruns fom broderns sjukbädd. — De dogo hwardera af arsenik, på tredje dagen efter det de insjuknat. — Straxt efter det sorgåret war ute hade Granroth gift sig (1857) med sin broders enka, moder till de twänne mördade stjufbarnen. — Skörden i Danmark lofwar tywärr icke att bli god. Den starka wärmen i Maj och de derpå följande nattfrosterna i förening med en långwarig torka, ha utöfwat en skadlig werkan på all vegetar tion. Träden fe ut fom i Oktober månar. — Hrr Gust. Roos c:ni skrifwa bland annat i sin weckoberättelse d. 26 Juni angående spanmålsmarknaren i London, att lika wälgörande som den warma wäderleken förut warit för mertligheten, lita önskwärd hade en måttlia nederbörd warit under sednast förflutna wecka, särdeles för wårsäden. Sådan har dock fallit endast på ett par orter i England, hwarföre sädesfälten ej mera hafwa samma lofwande utseende sem för 14 dagar sedan. Dels på grund häraf, dels säsom en naturlig följd af en owman: ligt liten import, säwäl i Conton fom i de wigtigare hamnarne, ha innehafwarne af spanmål på de flesta ställen höjt fina fordringar. På wår martnad gäller pofta isunnnorhef för forn och hafre och

19 juli 1865, sida 3

Thumbnail