Norrländska Korrespondenten – 19 juli 1865, sida 2

weckor förut hade en ung grefwe Ruthenberg, bror: son till grefwinnan, kommit på besök till henue. Sedan den unge mannen warit på slottet nära fjorton dagar, hade han plötsligt förswunnit. Om aftor nen hade han sagt god natt till sin faster och begifwit sig in sitt rum för att gå till hwila; morgonen derpå war han borta. Hans fång war orörd, alla hans fater på fin wanliga plats. Af honom sjelf syntes intet jpår. Grefwinnan hade i början wisat fig orolig, men derefter tagit saken lätt. Alla Ruthenbergar hade i sitt sätt någonting besynnerligt, en släng af den engelska spleen. Hennes brorfou hade troligtwis, gif: wande wika för ett plötsligt infall, begifwit sig ut på något äfwentyr ochskulle wäl omsider tomma till rätta igen. Men sedan def hade redan fjorton dagar förflutit och ingen underrättelse, intet spår af den unge Aref1 wen hade ännu förnummits. Deremot påstod ryttet, att åtskilliga personer tyckte sig hafwa hört ett wmer. ligt, oförklarligt buller samt till och med ett qwäfdt nödrop i omedelbar närhet af slottet just samma natt, som arefwen förswunnit. ö Detta rykte trängre äfwen till mina öron. Jag war tå kretsjustitieråd och orrförande i en kriminaldomstol i Lithauen. Godset Turellen låg inom min domsaga. Jag ansåg det wara min sfyltigbet, att ide belt och hållet lemna detta rykte utan uppmärtsamhet och stref derför till den underdomare, inom hwars distrikt Turellen låg. Kort tid derefter fick jag swar. Det innehöll, att grefwinnan Ruthenbergs brorson från Kurland warit på besök hos henne 14 dagar, men derefter plötsligt och spårlöst förswunnit, under alldeles samma omständigheter, som ryktet haft att berätta. Men på samma gång lemnades den upplysningen, att grefmwins