Sofi, akta dig att bringa mig ur humör genom dina motsägelser! Zcke passar det en hustru, att ouppe hörligt disputera och motfsäga fin man? Stall du inte sticka barnen i skolan? Allting skall jag komma ihåg och tänka på... Aj! den otäcke pojken trampade på, mina littornar! .. aj! Det är bra besynnerligt, Sofi, att du inte fan låta föra ut pojken, då du wet huru ömtåliga mina fötter äro! — Jag wifte inte att den lille smugit fia in i rummet. Behagar vu en bit af fläskpannkakan, min wän? Fläskpannkaka! altid fläskpannkaka! Tror du då inte, att en tålmodigare äkta man än jag är, skulle kunna tröttna wid motsägelser och flästpannkaka hwarenda dag? — Det tror jag wisst, min wän; men om du will minnas, så önskade du, feonaft i går morse, att I få din favoriträtt; fläsk —. — Rå, få tala då, i himlens namn, om annat än flästpannkaka! Kommer du ide ihåg, att det är hustruns stora skyldighet, att — att — att — förströ mannen, då han är wid dåligt humör. Och vå be griper bu wäl, att man bör tala om annat än fläftpannkaka. .. — Buskar vwu kanske att jag läser för dig en stund? — Hwad stulle du då läsa om jag får fråga? — Gårdagens tidning min wän ... — Duger platt inte; den är torr od) tråkig. Bara otidigheter oh annonser! — Dagligt Allehanda är kanhända mer i din smak? ö Jo i sanning en skön smak! Det grälar iu jemt på Aftonbladet! i — Men du är ju annars ingen wän af Aftonbladet ?