Telegrafrapporter. Rom den 5 Juli. Päfliga nuntien har på päfwens befallning lemnat Mexiko. Paris. Statsministern Rouher skall resa till Carlsbad för att der fammans träffa med franffa sändebudet i Wien hertig de Grammont. Godahoppsudden den 15 Maj (Juni?) En fruktanswärd storm har rasat här. 18 fartyg, deribland ett postångfartyg, ha förlist med man och allt. London den 8 Juli. Lord Cranworth har blifwit utnämnd till lordkansler. Lord Palmerston åberopade, wid sitt uppträdande i Tiverton för walfandidaturen, fin förutgående werksamhet, bmwarigenom han ide ansåg fig böra nu igen aflägga räkenskap för sin politiska tro. Från Wien telegraferas, att i derwarrande regeringskretsar råder fullkomlig rådlöghet. Man wet ide hwad parti som bör tagas. Från Köpenhamn berättas öfwer Ham burg, att grefwe Carl Moltte afträdt från fin plats på grund af fin fwaga helsa. Från London telegraferas, att Scott Bell Å komp. (i Bombay?) inställt fina betalningar med passiva af 800,000 p. ft. Från Brisfel ingår underrättelsen, att tonungen8 heljotillstånd är högst ber täntligt. Endast genom de ftarpafte medel tunna lifskrafterna hållas mid matt. Hamburg den I Juli. Från Wien telegraferas att få wäl general Manteuffels som hertigens af Öldenburg tillämnade resor dit icke blifs wit af, emedan det af ett samtal mellan preuesista sändebudet derstädes Werther och grefwe Menssorff wisat sig, att ins genting skulle winnas med dessa resor. På riplomatisk wäg tror man sig weta, att ministerombytet i Wien är gynnsamt för alliansen med Preussen. Florens. Den officiella tidningen ins nehåller en redogörelse för underhands lingarna med Rom. Det är tillåtet att återwända för sådana biskopar, fom ide äro farliga för landets lugn. Franska regeringen lärer ämna minska armeen med 20—30,000 man. Berlin ven 11 Juli. Norddeutsche Allgemeine Zeitung, fom står i förtro ligt förhållande till regeringen, säger at