At den fjuke Daniel Anrersson bare han äfwen gifwit gift i kommunionwinet, men denne hade ej dött deraf. Lindbäck uppgaf att han wir sockenbud haft med fig twå slags win, det ena giftblandadt, det andra oblandadt. Han är misstänkt att ha förgiftat 3 andra personer, men nekade dertill, emedan, som han sade, de ej warit så sjuka att han ansåg dem berättigade atterhålla win af det förra flaget. Lindbäck dömdes att mista lifwet ger nom halshuggning. Konsistorinm kommer att afgöra om han skall dömas prestembetet förlustig. — Ur Wimmerhy Wecotidning låna wi följande uppgifter och erinringar: 1862—1863 årens ritsdags bondestånd utgjordes af 112 ledamöter Jörutom talemannen. ul desse atnjöto 5 ft. 4,50, 11 ft. 5 rdr, 6 ft. 2,00, 44 ft. 6 rdr, 4 ft. 6,50, 19 ft. 7 rdr, 9 st. 7,50, en enda 7,75, 4 s. S rdr, 2 ft. 8,50, 2 st. 9 rdr, en enda 9,50, 4 ft. 10 rdr i dagligt underhåll. Wi finna häraf att 22 st. erhöllo dags ligen under 6 rdr, 44 st. detta belopp och 46 st. en jumma häröswer. Man finner allmogen i al månhet hysa den tanten, att deras reprejentant stau tunna för deras kommun under riksdagen udwwerka de fördelar, jom än den ene än den andre finner behöjliga; man tror att rikosförsamlingen liknar den gamla sodenstämman, der man genom ett häftigt framstäldt anförande och sörutgangna tumningar tan imponera pa folket och göra sina åsigter gällande, de ma wara aldrig sa vförjjans diga, och der ett afslag på begärda utgister gaf bewis pa största oförstand. Sa är likwäl långt ifrån werkligheten. Hwilken bland wåra heder: wärda bondegubbar, han må hafwa hwilken obes roende etonomist frälmng Jom helst eller besitta hwiltet förtroende som heljt bland fia sodenboar, sa stall Han, mid uppträdandet inom riksstander genast ime fin otroliga ringhet vd) tnappast mid sörna ritsdagen waga öppna sina läppar ull ert anjörande, Jawida han ej noga genomtänkr det: jamma od fått underställa der wänners od) förs standiga perjoners bedömande. Når man derjör lydats erhalla en representant för sin ort, så bör man, såwida ban wärdigt tcpresenterat denna, om möjligt återwälja honom wid kommande ritomöten, od framför alt aflöna honom ja, att aiminftone hand ekonomista förlust bufwer betädt. —Brukoegarnes ritsdagsmannawal, äro af kommerskollesium utsatta art hållas den 28 Jul: mom Första waldistriktet, innefattande Morrbottens, Westerbottens, WefterzItorrlands, Jemtlands, Gejleborgs, Upsala och Stodholms län lemte Söjmans oc) MedanzSiljans, Xopparbergs och Säters fögderier samt Husby oden aj Rops parbergs lön, inför magistraten i Gefle. Curopad staende armeer utgöra jör närmar rande omkring 4,600,000 man; dep örlogsfartyg uppga till ett antal ap 2,674, armerade med 30,294 kanoner. i — Xe Wladiateur, grefwe de la Granges häst, som wann högsta priset, 6,000 pund sterl, mid Derbykappränningen i London, wann wid den stora kappränningen i Longchamps den 11 dennes sfladen paris pris 100,000 franes. — Färgad ssärkelse är namnet på cn alldeles ny uppfinning, som för närwarande af en mr Colman förewisas på ewositionen i Dublin och mäcder myden uppmärksamhet bland det täca könet. Och ingen under, ty tad ware denna uppfinning, behöfwer en dam, som ej har lust att låta fort märka det hon bär en klädning mer än en eller två gånger, blott för hwarje gång hon önstar plagget metamorfoferadt låta twätta och stärka detsamma med den underbara stärkelsen. Denna finnes nemligen i alla kulörer, så att en flädning som ursprungligen är hwit, den andra dagen kan göras blå, den tredje violett, den fjerde grön o. s. w. alla regnbågens färger igenom, utan att någon kan märka att denna färg år annat än den, fom fabrikationen urjprungligen bestämt för densamma. — En afrikansk landtbrukare, som egde stora fårhjordar, fom in till en närbelägen stad för att sälja ull. Men då han hört, att köpmännens wigter icke på länge blifwit justerade, beslöt han försöka följande egendomliga experiment. Han gick in till en köpman, och efter att ha språkat om åtskilliga likgiltiga saker, bragte han å bane frågan om de närwarande personernas wigt. Med orden: Det skulle wara roligt att meta hwad jag wäger, steg han upp på mågen, och bodbetjenten hjelpte honom att få ett swar på frågan. Fort derefter lemnade han boden, git till en annan köpman och upps repade sitt experiment, derifrån till en tredje och få widare. Då Han hunnit till den siste, wisste han hwem fom hade de lättaste wigterna och der sålde han fin ull. Latrinismceu.