Norrländska Korrespondenten – 17 maj 1865, sida 3

i... 1444 TC (C(1( IUIU 1119 stundande ritsdag. Tager man tännedom om 1809 års konstitutionsntskotts betänkande, kommer man följdenligt till den slutsats, att frå: gan egentligen nu gäller att fullkomna och affluta hwad man för mer än ctt halft århundrade tänkte och önskade. Men den kommande ritsdagen har icke blott att afsluta detta werk, utan jemwäl många andra. Riksdagen 1865—66 skall till sin rent politiffa karakter äfwen lägga den af en högst betydelsefull med hänsyn till rikets förswar och finanser. Den bekantskap, som sollen gjort med de europeiska kabinetternas wanlelmod och swaghet wid behandlingen såwäl af Polens som Danmarks öden, underwisar allwarligt de mindre staterna om nöde wändigheten att sjelfwa och på egna grunder intaga en stark ställning. J finansielt afseende hafwa, sedan fifta riksdagen, stora bekymmer uppstått inom landets affärslif. Utan all fråga skola de blifwa wigtiga öfwerläggningsämnen. På dagordningen stå alltsä trenne stora, i wårt lands hela utweckling djupt ingripande frågor. Wi funna ej önska något högre, än att landet måtte wäl betänta fig, då det af: gifwer fina röster wid walet af rifsdagsmän, samt under ritsdagen med sträng och allwarlig uppmärtsamhet följer ären: dernas behandling. Swallkött i nunmen hos lästar är en ibland de många dittade äfommorne, fom inbringa qwacksalfware gora förtjenster, ty jiutoomen är ytterst allmän och botandet af densamma miflyckas nästan aldrig. DÅ wederbörande flofe gubbar ha ledighet från annan praktit, wandra de derföre ut åt bygden för att bota fmallfött. — Det är en åtomma fom är wig, att ba till hands, då någon annan ide i hast fan uppfinnas, och vet är ett ontt, på hwars wertlighet fällan någon men: nista twiflar. Operationen fom afser sjuktomens botande fer blorig och konstig ut i de förwånanrde djuregarnes ögon och arbetaren anses fin lön wärd. Ett notwarp ur gård i gård bela fodnen eller häradet omkring för kurerandet af swalltött är derföre ingen lönlös in: dustri. Den till stället anlände undergöraren beklagar med sorgsen uppsyn, att hästarne i år äro mycket illa ansatta af fmullfött — berättar att han på anmodan af patron A. och grefwe B. måste resa flere mil ifrån hemmet för att rädda deras häftar, fom warit nära att stryka med af idel swallkött, men att nu alt blifwit stältt till rätta igen. Besigtning på gårdens hästar anställes — swalltöttet befinnes wara en allmän öfiwergång i hela stallet — aomlanfetten eller gomjernet framtages, operationen — fom består deri att den köttiga delen af gomen tätt bakom framtänderne genomskäres på 3 a 4 ställen, få att en ymnig blödning uppstår — försiggår, hwarefter Munnen inwändigt ffubbasg med groft salt. En ny deliqvent leve fram för att undergå samma kur, och få hela stallet igenom; ty sjukdomen är till finnandes i mer eller mindre grad hos hwarenda häst, åtminstone finnes ingen som icke har någon fnäf af densamma. Arbetet är slutligen werkstäldt, liqvid, traktat och tacksägelser emottagne och indujftriridodaren siadd på wandring till nästa gård o. s. w. Hela saken är emellertid ett groft Der drägeri, måhända ofta utan att Dbedrac garen wet det Swalllött förekommer nästan aldrig i werkligheten och det finnes intet rimligt skäl till att töttet i gomen skulle swälla mera på hästar än på andra djur. Hos alla hästar med torta tänder, således mycket unga eller