monerna tagit tofferten mer sig. Detta befanns också wara händelsen, ty enligt ingånget telegram har kofferten äterfunr nito på Aurora. Den war aanffa rit tigt uppbruten, men största delen af dess dyrbara innehåll qwar. Jngen ombord kändes naturligtwis wid hwarlen tofferten eller dess innehåll. — En person, fom warit närwarande wid Lincolns dödsbätd, berättur om bans sista stunder, att han ända till ati. 7 på morgonen andades regelbundet men bee swäradt, ehuru han ide tycktes lida. Han war dock alltjemt sanslös. Efter nämnde tid afbröts andedrägten så långa stunder, att man trodde honom redan wara död. Först kl. 7,22 på morgonen slocknade dock lifslågan. Det war intet synbart lidande, inga konvulsioner, ingen rossling eller något af dödens wanliga förebud. Dö ven bestod i detta fall blott i ett uppe hörande af andedrägten. Uttrycket iden aflidnes ansigte mar till en början endast negativt, men efter femton minuter lägrade fig öfwer mun, näsa och haka ett leende drag fom nästan tycktes wara en ansträngning af lif. Man hade aldrig i presidentens ansigte fett ett mera skönt och intagande leende än detta.