Norrländska Korrespondenten – 10 maj 1865, sida 3

och hållet botas, snart öfwergår tll ett obotligt ondt, och att sjufdomen, åfmen då den längre framffrivit, genam s fel alltför hastigt utwecklas och söm ras. Jnsändaren har trott fig göra cm och annan bröstpatient en tjenst, genom att till ett helt sammanställa några föreskrifter, fom han genom egen erfarenhet funnit förträffliga. Skulle en eller flora tidningar wilja intaga denna uppsats fi kunde detta måhänra hafwa till fölid, att någon af wåra många, utmärkte läkare toge frågan om hand och gjorde en mera fullständig framställning i ämnet, hwilket twifwelsutan skulle med tacksamhet emottagas af det icke obetydliga antal menniskor, som lida af ifrågawarande onda. De wäsendtligaste wilkoren för Ilunasotens bekämpande äro följande: Luften, som den sjuke inandas, måste wara ren, måttligt warm, ej alltför torr. Sommartiden, wid gynnsam wäderlek, bör han derföre helst hålla fig ute i det fria. Mycket wälgörande werkar luften i wåra barrskogar, men ännu mera had: luften på westkusten, på de ställen, rer läget är skyddadt för starka windar Under den öfriga delen af året deremot måste den sjuke, såsom substitut för resor till warmare länder, förskaffa sig ett sommarklimat i sin bostad. För detta ändamål wäljer patienten till fin dagliana wistelseort ett rymliagt oh aladt rum, med fönsterna åt solsidan. Temperatu ven i detta rum söker man hålla få jemn som möjligt, wid 16 a 18 grader Celsius. För luftwexlina sörjes dagligen, genom öppnandet af fönster en stund, hwarwir den sjuke dock bör wistas i ett annat rum, till dess den insläppta luften hunnit wål blanda fig med rummets och an taga den temperatur. Ar sjukdomen långt framskriden, är vet likwäl bäst att ide öppna något fönster wintertiden, utan nöja fin med den ventilation, fom eldningen åstad kommer. Bladrika krukwäxter göra nytta, såsom luftrenante medel. De afngifwa syrgas, jemte en lagom mängd af fuktig: het och upptaga deremot ur luften folfyra m. fl för respirationen otjenliga gaser. Allt blomsterdoft och, i allmänhet, starkt luktande wäxter böra likwäl und: wikas. Unter winter och wårmånaderna får den sjuke ide lemna fina rum, då ostlig eller nordlig wind blåser, emedan dessa windar äro för skarpa och irritera lungorna, ite heller då temperaturen sjunker unmar fryspunkten; starf blåst bör han alltit, äfwen om sommaren. akta sig för. Födan bör bestå af sund och stark mat, såsom mjölk, köttsoppa, färskt lött, smör, ägg o. s. w. Starkt kryddad mat, spirituösa och jästa drycker, kaffe och tå äro skadliga. Man akte på, att magen alltid är i behörig ordning. Detta är en hufwudsak, ty genom riklig och stark näring måste oupphörligt den kraftförlust ersättas, fom genom sjukdomen förorsakas. Klädedrägten, aldrig åtsittanre och tryckande, afpassas efter ben yttre mir megraden, få att laaom kroppswärme ständigt bibehålles. För att hålla hurdsystemet, reaulatorn för kroppswärmen, i godt skick, bör kroppen qwäll och mors gon gnidas med torrt ylle. Att ungefär en gång i månaden taga en lindrig och hastig bestrykning med en handduk, rops pad i 35 grader warmt watten werkar äfwen wälgörande. Närmast kroppen nyttjas ylletröja, som ombytes morgon och afton. Fötterna måste alltid hållas torra och, få midt möjligt är, warma. För den full begagnas ständigt Hlleftrumpor, fom dagligen ombytas. Hjelper ej detta, läggas lösa näfwersulor i skodonen och utbytas allt som oftast mot nya. Göromålen få ide wara ansträngande, eller sådana, att de fordra en lutande och hopböjd ställning. Framför alt unde wife man att lyfta eller bära något tunat. När blodhostning inträffar, bör den sjnle genas: intaga sängen samt afhålla sia, få mycket ske fan, att tala höat. Det må