funna befosta något på hans uppfostran, och under hela sitt lif Har han aldrig mavit i någon skola, men under det han ar betade såsom lärgosse, beslöt han att un derwisa fig sjelf. En gentleman i Raleigh plägade inkomma i werkstaden och läsa för arbetarne under deras arbete. Han före läste förträffligt och hans älsklingsdot war en samling tal, mest af engelska statsmän. Johnson fann intresse deri, och till eu hirs jan uppwaknade hans ärelystnad att une na täfla med föreläsaren och göra sig Oe tant med dessa tal. Utan lårare, blott med tillhjelp af några fingerwisningar ar tamraterna lärde han fig alfabetet, och bad derefter gentlemannen att låna sig den bok, hwarur han få ofta hört honom läsa. Gcutelmannen skänkte honom boten och gaf hos nom någon liten anwisning om Ordens sammansättning. Genom fortsatt öfning på sina lediga stunder lärde han sig på detta sätt läsa. Sedan han i tio till tolf timmar dagligen sytt lläder, egnade han twå till tre timmar på natten till läs: ning. Hösten 1824, då hans läroar woro förbi, begaf han fig till Laurens Court house i södra Carolina, hwarest han arbe tade till i Maj 1326. J Sept. samma år begaf han fig med fin moder, hwilken han hade att försörja, till Western och arbetade der i Greenwille i Tennesse. Der gifte han fig och af fin unga hustru lärde han att skrifwa och räkna jemte andra ec lementarkunskaper. Afwen här kunde han endast auwända natten för fina findier. År 1828 uppträdde han redan i det of fentliga lifwet, i det han blef wald till alderman i Greenwille. Åren 1829 och 1530 blef han återwald. Sistnämnda ar gjorde hans medborgare honom till mayor, en wärdighet, fom han betlädde i tre är. År 1835 waldes han till medlem af tlagftife tande församlingen i Tennessce och betämpade ett förbättringsförslag i det Han pas stod att det ide skulle bära fig, utan pa börda staten en tryckande skuld. Förslaget mar likwäl den tiden populärt, och till följd af jur opposition blef han ide aterwald 1837. Ar 1839 hade mycket af det af ho nom profeterade onda inträffat, och han återwaldes med stor majoritet. År 1811 blef han medlem af senaten i Tenncssce, och år 1843 tom han för första gangen i fongressen, i hwitten han qwarblef till 1853 och spelade en werlsam rol i Texas och tariff-frågorna samt andra wigtiga angelägenheter. Ar 1855 waldes han till guvernör i Tennessec; år 1857 blef han medlem af Förenta Staternas senat.