Norrländska Korrespondenten – 15 april 1865, sida 3

llva rjeehanda. — Malle i Smedjan I Svenska arbetaren läses Hvem kände ej gamle gubben Wassberg i Smedjebackenl — Han var eljest vida beryktad och allmänt omtyckt för sina många historier. Se här en afdem: Uti Grangärdes socken i Westerbergslagen fanns fordom en stångjernssmedja kallad Grängeskogs smedja, emedan den var belägen i skogen vid ett vattendrag. Den begagnades blott vårtiden, då tillräckligt vatten fanns men stod under sommaren obegagnad Boskapen från byarne i granskapet betade deromkring och hade för vana att ingå i smedjan, hvars port öppnades inåt, men igenföll sedan af sig sjelf. En dag infann sig en björn och eftersatte en ko som i förskräckelsen tog sin tillslygt till smedjan med nalle så tätt efter sig, att äfven han inkom. Förbluffad att se sig innestängd, sedan porten igenfallit, förgäter björnen att anfalla kon och börjar se sig om huru han skall komma ut igen. Under dessa funderingar märker han en dagöppning under taket och vill på stången, som der utgick till pådragsverken, klättra ut, men nu hände sig ej bättre än att nalle med sin tyngd drog upp vattenluckan, och som vatten samlat sig i dammen, sattes hjulet i gång och stångjernshammaren börjar smida för full räckgång. Missbelåten med denna musik söker björnen att hejda hammaren och få den att hålla sig stilla, men får under arbetet dermed tassarne som aftast emellan hammaren och städet och på detta sätt det ena nypet efter det andra. Ursinnig deröfver anstränger han sig ännu mera, men med samma påföljd, och slutligen så bultad att hans