trianen, och sålunda af ingenting hindrad att jemföra det närwarande med det förflutna, saknade högt umgänget med den glade ynglingen. I början wisste hon tnappt hwad fom fattades henne, men wid fortfatt gående in i fig sjelf fick hon dock beffed af fitt hjerta, och innan de twå åren moro förflutna, hade en färs lek inom henne mognat, fom man endvaft finner hos få få ren och innerlig. När Henrik anträdde fin resa war Maria endast 15 år gammal och till sin kroppsliga utweckling ännu ett barn. Då han återkom, war hon en i det närmaste fullbildad qwinna, ty twå år i den åldern gör un: derwerk, isynnerhet under inwerkan af en få mägtig känsla fom kärleken. Hwad fom hos Henrik, då han återsåg Maria, wäckte isynnerhet hans uppmärtkfamhet, war icke blott den kroppsliga förändringen, som föregått med henne, utan äfwen något annat, hHwaröfwer han ej genast kunde göra fig reda. Hwad mar detta för något? Hwaraf kom det att den enkla, anspråkslösa flickan med hwilken han förr få fritt och otwunget ffämtat, nu fyllde hans själ med en nästan wördnadsfull känsla? Det war jungfrulighetens behag, af ywilket Hon war omhöljd, och medwetenheten af qwinlig wärdighet, till hwilken hon waknat. På en oförderfwad natur, sådan fom Henriks, måste denna hemliga trollmakt werka dubbelt. Men äfwen hon — furu blixtsnabbt hade Hon ide med kärlekens skarpa blick warseblifwit alla de fördelaktiga förändringar, som föregått med den unge mannen. Ja, hur måns get drag hade hon ide upptäckt, fom till och med und fallit modersögat. Wi wilja låta bli att här skildra de ungas fär lekshistoria i alla dess enstildheter och utwecklingsstadier. Här må wara tillräckligt att nämna, att båda, utan