unhåller jag att till protokollet få förklara, at: ehuru förhållandet härmed är utredt och styr kt ges nom det erkände recipisfet, fom just wisar att får dan diftontering egt rum, hwadan widare tal i detta hänscende minst sagdt torde wara obefogadt, mitt afgifna swar å denna fråga är få att förstä, att Dablström och Sjöström junior samtidigt woröo närwarande, då omsättningswexlarne å 45,000 rilsdaler till mig aflemnades, men deremot ide wid diskonteringen, hwillen stedde omedelbart der efter sedan Dahjskom tillställt mig hypotekerna då jemwäl recipisset utfärdades. Denna affär af handlades emellan Dahlström och mig allena. De lemnade swaren på andra, tredje, fjerde och femte frågorna widblifwer jag och har mid deras uppfattning till protokollet ide något att erinra; men då med sjette och fjunde frågorne icke tan af ses annat än att jag under hand och konfidentielt ffall upplysa om totalbeloppet af Dahlströms gäld till mig, finner jag mig ide kunna uppfylla denna kärandenas begäran, enär jag dels sjelf för det närwarande ide med full wisshet känner beloppet af hwad jag kan hafwa att fordra hos Dahlström, dels od en dylik utredning och uppgift från mig ide är af ställningen i målet föranledd, utan ligz ger utom densamma och dessutom först då blifwer af betydelse, när jag för min fordran träfroer, hwilket ide fan ega rum förrän inställelsedagen i Dahlströms konkurs. J fråga om ångfartygsaktierna är, genom reciz pisset af den 10 Januari detta år, styrkt att jag ide är ffyldig återställa dem, förrän Dahlström inlöfer fitt samma dag till mig eller ordres å 20,000 riksdaler utställda skuldebref. Härmed är också bewisadt att aktierna äro hypoteker just för det A skuldebrefwet och ide för någon annan Dahlströms gäld. Mig är tillspordt, om Dahlström fått valuta för stuldsedeln och hwari densamma bestått. Jag widhåller härå swaret, att Dahlström i werirälning fått full godtgörelse för stuldsedelns Hela belopp, od) då gäldenären å förbindelsen jemwäl erkännt fig hafwa erhållit vaz luta, har jag endast att lemna den bestämda förs klaring, att jag ide inlåter mig på beswarandet af widare spörjsmål rörande skuldsedeln och valutan, helst jag, enligt lag, ide dertill är skyldig och jag ide tänker underlåta att i behörig tid och ordning med min ed fästa viftigheten af den fordran fom jag på skuldsedeln grundar. Utan att bestämdt funna uppgifwa dagen, då omstämde 7000 riksdaler lemnades mig hwilket odså torde wara likgiltigt, då ostridigt är, attfås dant slett, innan Dahlström sattes i konkurs, får jag, med anledning af det sätt, hwarpå mitt swar på frågan N:o 12 till protokollet uppfattats, erinz ra, att berörde 7000 riksdaler genast efter emotz tagandet, blifwit för Dahlströms räkning remittes rade och anwände till betäckande af mexelffuld å enahanda belopp, men ingalunda hos mig, utan hos wexelinnehafwaren i Stodholm, samt att Dahlström härför blifwit behörigen godtgjord. J saken har jag ej widare att tillägga utan åbes ropar hwad jag anfört till stöd för käromålets ogillande. Derest käranderne skulle anse nödigt uppehålla rättegången och hafwa något ytterligare att andraga utöfwer hwad redan är förekommet, anhåller jag om lämpligt rådrum, att derå ffriftz uh: få swara; men i annat fall öfwerlemnar jag m let, i befintligt ffid till rådstufwurättens pröfz ning. Fjer uppläsandet häraf anmärkte Tengwall, att de frågor, Tengwall wid rättegångstillfället d. 27:e sistl. Februari till Wahlbeck framställde, äfwensom de swar, Wahlbeck derå lemnade, syntes Tengwall, i afseende å formen för framställningen wara i protokollet oriktigt återgifna, i det frågorna ide, såsom protokollet utwisar, af Tengwall framftällz des på en gång, utan en och en i sender, hwilken felaktighet i protokollet Tengwall förmenade alstra den oriktiga föreställning, att Tengwall på förs hand Haft reda på de swar, fom å frågorna slulle lemnas af Wahlbeck. Emellan sfrdtorl och Wahlbeck wexlades der: efter följande frågor och swar: Tengwall: Undandrager sig swaranden att nu meddela de upplysningar som swaranden den 27 sistl. Februari lofwade i dag meddela? Wahlbeck: Jag är icke i tillfälle och anser mig ide heller pliktig att af de utlofwade upplysninz garne nu meddela någon annan än den, att om