sanslös efter ett sådant försök, då Bågenflykt inkom mit, och att han, just då han welat rycka ut sin kära amma, blifwit krossad af den nedfallande kronan. Just fom Bågenflykts planer lyckats, när han wunnit Selma till brud och nära besegrat hennes närmaste slägtings owilja; när han med honom på fin sida och ett förbättradt uppförande kunnat åter: winna allmän aktning, gick han under, doc i ett fär: lekswerk, ty han gick i döden för att rädda fin gamla amma, Detta förfonade helt oc) hållet hand minne på jorden; man glömde hang fel, för hang sista mor diga, fastän misslyckade handling. Om gumman Sara Turk berättade folket att hon regerat med stor stolthet öfwer dem den korta tid hon hade styret i Bågenflykts hus; hon hade spatserat upp och ned i trapporna och befallt med stor myndighet. Öfwerallt, der ljus kunde ställas eller fästas, hade hon låtit tända sådana och tyckte ändå att hon icke fick nog lysande. Slutligen hade hon låtit tända upp eld i sängkammaren, der en piga sett henne bränna upp bref och småsaker. Derpå hade hon befallt pigan lemna sig ensam, och möjligen somnat från brasan; något kol hade troligtwis sprakat fram och antändt sängens tyllomhänge; deraf eldswådan. Sålunda tildintetgjordes all den lycka, som den kloka gumman med fin lift uppbyggt åt fin älskling Bågenflykt, genom hennes egen oklokhet. Hon war för swag att beherrska den eld hon upptändt. Allt hwad alla menniskor arbetade för att hindra BÅågenflykts giftermål med Selma pugde tilll intet; vet förrolda finger, fom styr alt, läthexan Så sit eget werl, men händelsernas Fr wändes ti slera af de deri inwecklade perfongönasega bite ; F