mellanhandlare och agenter måste åftadkommas, man måste taga fin tillflykt till annonsering och andra eggande mevel och treditsystemet med ress skulder och lån blir följden. Stola de män, fom stå i spetsen för dessa företag, gå i land med dessa fwärigheter, detta är frågan. Stola aktieegarne wara tåliga i motgången? Stola ve wara nog kloka att före sata en omedelbar framför en slutlig jördel? Så länge de widhålla det fontanta betalningssystemet är ingenting att befara, men när re öfwergifwa det ffola re giswa tillfälle åt många tapitalister, fom med obenägenhet se deras rörelse, att krossa densamma. Det insträntta utrymmet tillåter blott en flyttig blick på andra agjociationgformer. Landoch byggnadssällskaper hafwa blifwit bildade. Det i Rochdale har rätt att bygga, köpa och sälja hus, wertkftär ver, fabriker, faktorier och annan egendom, att töpa, arrendera eller utarren-: dera jord m. m. Omkring 36 hud hafwa blifwit byggda för 130 pd sterl. hwartdera och renderade 3 sh. 6 pence i weckan. Ett bolag, kalladt arofhan: delsagenturen, har bildats för att köpa waror i tillräckligt stora qvantiteter för att förse hela massan af asfociationernas magasiner. Detta bolags uppgift är att genom rörelse i mycket stor skala bereda så billiga priser som möjligt. Ett slags association har uppstått i landt-diftriften. AÄv 1832 erbjöd m:r Gurdon i Assington Hall, Suffolk en li ten landtgård ät tjugu arbetare. Han utlånade kapitalet utan ränta och bibehöll kontroll öfwer jordbruket. Då fa: pitalet återbetalades under 10 år, fann sig m:r Gurdon uppmuntrad att förstora jordrymden till 150 acres och att antaga ytterligare 30 arbetare på samma wil: tor fom de förra. År 1862 återbetalar des det andra gången förskjutna kapitalet och experimentet har gifwit den mälmil: lige stiftaren största tillfredsställelse. De femtio männen hafwa fin goda ut: komst i en tratt der lönerna äro knappa och arbetare taga fig illa fram. Principen har äfwen spridt sig till grufdistrikten. Den som observerat denna rörelse kan icke annat än deri se ett frö till en ny sakernas ordning. Det faktum att nu 200,000 arbetare i sig förena functionerna såsom kapitalister och arbe: tare måste utöfwa ett djupt intryck på hwarje industriel klass åsigter. Uti dessa associationer ligger en bot mot de beklagliga twisterna mellan fapis talet och arbetet, hwarwid begge blifwa lidande och landet derjemte. Om idgen ide utgör något fullkomligt univerfal: medel mot pauperismen, kommer det sätert dock att undanrycka många från