Norrländska Korrespondenten – 4 mars 1865, sida 4

HGwarjehanda. Huru winet blef upptäckt. Sir J. Malcolm, i fin Persiens historia, omtalar, att winet först upptäcktes af Jemsheed, en af de äldsta monarkerna i detta land, genom följande händelse: Jemsheed, fom war en omåttlig liebhaber af drufwor, önskade en gång att för ett frame tida behof förwara en mängd fådana, som derföre nedlades i ett stort kärl, hwilket derpå blef insatt i en källare. När sedermera kärlet öppnades, wisade det sig att drufworna blifwit bringade i jäsning, och deras saft war nu så bitter, att konungen trodde den wara giftig. Han lät emellertid fylla några flaskor dermed, hwilka, sedan ordet pift blifwit skrifwet på hwar och en af dem, ställdes i hans rum. Det hände widare, att en af hans favoritslafwinnor blef angripen af en få plågsam, nervös hufwudwårk, att hon önskade fig döden, och som hon observerade en butelj med påskrift: pgift få fattade hon snabbt sitt beslut och nedswäljde dess innehåll. Wir net — ty sådant hade det nu blifwit — öfwerwäldigade qwinnan, som föll i en djup sömn, hwarifrån hon uppwaknade underbart wederqwickt. Förtjust i medlet, repeterade hon doserna få ofta, att allt kungens gift inom fort tid tog slut. Konungen kom snart underfund med detta, och slafwinnan nödsakades berätta huru allt tillgått. Ett qvantum win blef genast tillwerkadt, oc) Jemsheed och hela hans hof förtärde denna dryck, som med anledning af sättet huru den upptäcktes, ännu i dag är känd i Persien under nam net 3eher-efhoo8h eller det delikata giftet. — Rara namn, Någonftädes ilandsorten finnes en familj med namnet Behn. J familjen finnas tre flickor: VWilhelmina, Bernhardina och Josefina, hwilka i dagligt tal kallas: Mina Behn, Dina Behn och Fina Behn.