Norrländska Korrespondenten – 1 februari 1865, sida 1

Utrikes. England. England föreslår Frantrike, att de i förening skola göra slut på menniskooffren i konnugariket Dahomey i Afrika. Wid de sista parlamentswalen i engelsta kolenien Victoria på ven auftraliska kontinenten hafwa qwinnorna för första gången begagnat sin walrätt. Hwarje qwinna som betalar skatt har nemligen rösträtt. Och då de i många stycken hafwa större moraliskt mod än männen, försmådde de alla den hemliga voteringen, utan lade fina voteringsfedlar öppna i urnan. — Det war enkor och ogifta fom voterade. Ofterrite. Polens f. d. diktator, Langievicz har åter ingifwit ansökan att bli ställd på fri fot och begifwa sig till Schveiz. Wid diskussion härom inom reprefentanttammarens petitionsutskott anmärkte en tas lare att regeringen borde upptaga be afbrutna förhandlingarne med Schveiz och utwerka Vangievicss lösgifwande, hwarpå justitieministern Hein skall ha swarat: !ljag begriper ide huru kammaren fan ställa fig på en upprorsmakares sida och wilja söka twinga regeringen till några speciella åtgärder. Jtalien. J Venetien har en italiensk undersåte, hr de Benedictis, blifwit hältad och inför domstolen öfwerbewisad vm att hafwa foms mit till Venetien för att organifera en resning mot Esterrile. Han har dömts till 8 års fängelse i kedjor Amerika. Sydstadstidningarne tro att England och Frankrike skulle erkänna södern med wilkor att negrerna frigjordes, och de fordra att nämnde stater skola framfomma med ett sådant förslag. Om södern slutligen skulle duka under, will den hels dre ställa sig under Englands, Srvanfkris kes oc Spaniens skydd än äterförena jig med norden. Förhållandet till Frankrike har blifwit bättre, seran Lincoln lofwat att icke