10t1(, OPERA )) Å) 4 och andra apparater, fötande ett förebud och pröfwande det, för att sedan, när mi nuten är inne, utsända fina warnings-des pescher öfwer werlden. Den gamle mäderprofeten hånades länge i England, Rund framställde farifatyrer, fom hade afseende på honom, och den högwisa Times wärdigades till och med i åratal ej uttra ett ord öswer British Asfociation och def wetenffap: liga forffningar, tills flutligen alla nöd gades erkänna att wetenskapen i sjelfwa lufttretsen kunde bli en Hjelp och ett stöd för handeln. Och ändå borde man ju långt för detta ha wetat att de, såsom det tycks, wildaste problemer förtjena ett lugnt öfwerwägande od att de mest praktiska wälgerningar ofta utgått från planer — så fantastista att de ansetts för wansinniga edan den, i hwars hjerna — långt efter s iden uppstått, gått till den ewiga hwilan. Amiral Fitzroy hör till dessa personer. Han har i vitt mått ffördat hån och otacsamhet, innan allmänheten trodde på ho: nom, innan man wann den öfwertygelsen att de meteorologiska observationernas instrumenter äro någonting annat än me tenskapliga letsaler. Af tidningarne fer man att Fitzrov för: utspår stormarne, en eller ett par dagar innan de tomma, att hans förutsägelser ofta besannas, men ocksa stundom slå fel, ja att det stormar på andra tider än han förlunnat. Att han ide alltid är fanns spådd, wisar att kunskapen eller konsten icke är sullständig. Detta härleder fig deraf, att den ännu är i fin barndom, att ännu mycket återftår att studera, många erfaz renheter att göra innan den till fina re sultater når en fullt tillfredsställande höjd. Emellertid är denna mensklighetens mälgörare — itormamiralen, såsom ban lallas — outtröttlig i sitt arbete, förfuns nar sina ialttagelser och förswarar jig tab: pert mot många obefogade angrepp. Hwar förnuftig man numera, fom med nödig res servation läser hans depescher, ger ocksa hans sträfwan den fullaste Hyllning. Från olla Brittaniens meteorologiska observatorier telegraferas till hfufmwudftatios nen i London, der Fitzroy och hans med: hjelpare samla observationerna och sprida dem öfwer det stora engelska kartnätet. Han tan alltsä fe burudan luftens till stand i samma ögonblick är på denna stora sträcka och tillila huru det förändrar sig på de särskilta platserna, på hwad sätt luft: wågorna strömma fram, åt hwillet håll de ila, o. s. w. Telegrafen, som sänder sina meddelanden med blixtens hastighet, hwilten är längt snabbare än stormens, warnar nu för dess antomst, signalerna hissas och alla förbereda sig att emottaga den wåldsamme gästen....... Robert Fitzroy är född år 1805. Det förs fta man wet om hans bana är att ban under fyra är, från 1826 till 1830, deltog i lartläggningen och mätningen af Ba tagoniens kuster och farwatten, äfwensom af det sydamerilanska Cap Horns. Också i mätningen of Cbilis och Perus fuft sträckor deltog han. Kort derefter, år 1831, lemnade han, alltjemt såsom kapten flottan, England för att genom noggran nare sorskningar utefter hela Sydamerikas stränder fullsomna sina förut meddelade referater, och han seglade då kring merlden. Först ester syra års bortowaro återwände han till England. År 1841 male des han till parlamentsledamot för den gamla engelska katedralstaden Durham, men endaft twå ar qwarstannade han i underhuset, emedan han utnämndes till guvernör öfwer den engelska kolonien på Nya Zeeland, hwilken plats han 1846 lemnade för att efterträdas af den nuwa rande guvernören derstädes sir George Grey. Sedan dess har Fitzroy qwarstannat i England, och han började nu åt pennan anförtro sina forskningar oc de mångå riga erfarenheter, fom han samlat. Bland annat utgaf han 1850 Sjöfartsreglor för I Sydamerita, ett utmärlt werk, åtföljdt