Handel och handtwerkcrier. Enligt den allmänna meningen anses den förra wara, hwad man föger, ett strå hwassare än Den sednare. År då denna mening riktig? Wi kunna icke inse detta. Det förefaller oss twärtom wara bättre att deltaga i tillwerkningen inom landet af ware sig nödwändighetsartiklar eller andra, som lyxen icke will undwara, än att från främmande håll inskrifwa sådana waror, för att sedan sprida dem ibland folket wåra penningetillgångar till gifwen förminskning. Handtwerkarens förwärfwade skicklighet i sitt yrke är ett kapital, hwarpå en säker wexel kan dragas på framtiden. Detta kapital är wida mindre under: kastadt den rubbning, fom genom en större affärsförbindelse är både möjlig och werftlig. Om handtwerkerirörelse icke få fort leder till wälmåga, är den dock, om ar: bete och) omtanka rätt anwändas, ledande vit, och det både jemnare och säkrare. Framtiden fan derigenom wara fullt bes tryagad. Alltför liten underbyggnad anser man dem wanligen ega, fom egna fig åt Yr kena. Ctt motsatt förhållande wore naturliatwis lyckligare. Ty det skulle omer dersägligen lända ett blifwande borgerskap till stor båtnad, om intet biträde antogs, såwida icke intyg om goda, för det praktiska lifwet passande skolstudier kunde förewisas. Om detta med fan: ning kan förebrås handelsyrket, står det