De retande behagen Försylla mig ... Jag låg Snart i den öppna famnen . Hur det gick till wet Gud, Jag minnes ej smeknamnen Oh qwäfda suckars ljud, Nu fom en tid af da, Jag war få glad och säll, Ätt få min flida tryca Till bröftet hwarje qwäll, Att Emmas namn få hwiska Och läppar pressa mot De swällande och friska on räckte utan knot. Men här i werlden finnes Ej ewig lyda. Jag Unnu rätt lifligt minnes Hur min en wader dag Helt hastigt tog till flytten Sch lät mig flater stå Derom gick många rykten, Men inte sant. Hör på! Min Emma syntes ila Bort till en tät berså, OM wipps jag efter fila, Som du lätt kan sörstå, Jag stiger in helt flinler; Hwad iror du wäl jag ser? öm . .. jo — — em spelewinker F Emmas famn, mon der! ...