Sidana äro de alla. (Mel: Jag mins den ljufwa tiden, etc.) Det hände mig som andra, Att jag blef kär en gång Och trånande sågs wandra J slogen dagen lång, J lundens siugga låg jag Och sudade få warm, J hwarje molntapp säg jag Min flammas hwita harm. Jag drömde när jag waka Od) drömde när jag sof Om att hon fom min mata Med mig sjöng Hymens lof, Om att små kärlekspanter Ett dussin tror jag wisst — Förtjuste mamma, tanter Och mig båd förft och sist. på detta fött jag mwanka J runda weckor twå; Lik alla kärlekskranka, Jag fund mig ej förmå Att minsta bit förtära, Och hwad blef följden? — Jo, Jag — sjuk uti kolera Fick ligga må du tro. Knappt hunnen uppå benen, Jag genast sprang åstad Att trolla fram den swenen, Som gjort så många glad: Jag stammade till Emma Mitt hjertas stora nöd, Bad henne warmt att hämma Min grymma plågas glöd. Der stod han skön som dagen Och ffälmftt uppå mig fåg,