Till nya werlden! Aj Elis Emil. Ur Året Om. (Forts. fr N:o 77) Efter läsningen af brefwit omfamnade de båda syskonen hwarandra under tårar. Dessa tårar woro framkallade såwäl af tacksamhetens warma känsla, fom äfwen af de genom Cvas bref upprifna biertesåren. Samma afton afgid dock ett bref till ven fiftnämnda, tolkande deras hjertans erkänsla samt ljusare förhoppningar för framtiden. Sommaren förflöt under tillrustningar för den långa resan och war det isynnerhet en fröjd för Julie att förse lilla Anna med ett rikligt öfwerflöd af linne och öfriga klärespersettar. Barnet war omwantiat frifft, hwarföre Carl och Julie hoppades att den lilla, ömt wårrad, ej alltför mycket skulle liva af den långa resan. Hwad rem sjelfwa beträffade, önskade re, med en aldrig hwilande oro, att snart få börja den; ty lift alla, bwilka lidit mycket, längtade de efter rörelse, ombyte och att få komma långt, långt bort; isynnerhet war detta händelsen med Jnlie. Hon må aae ej närma fig någon menniska, af fruktan att den förnedrande anklagelse, för hwilken hon warit utsatt, slune wara känd af alla. Hon framlefre derföre fina vadar i Stockholm, utan annat sällskap än brodren, lilla Anna och en gammal maram, hwilken besörjde jamiljens uppköp och öfriga ärender utomhus. J slutet af September gingo Carl och Julie, jemte barnet, ombord på ett swenskt handelsfartyg. I