(Jnsändt.) Ett minne. Stockholms stars konsistorium företog sig en dag i sittande session att diskutera ämnet, huruwida kyrkor inom bhufmurdstaden finge upplåtas för icke pre: ster för bibelförklaringar eller annan andaktsöfning, och bestämde genom voter ring, att en dylik upplåtelse borde förbjudas. Kyrkoherden Ekdahl en konfiftorii-lebamot protesterade emot beslutet, och anförde deröfwer underdåniga beswär hos Konuugen. Då resolverade Kongl. M:t att som kyrkoherden Ekdahl war ledamot i konsistorium, och således del: tagit i beslutet, ehuru han kommit i mi noriteten mid frågans afgörande, få kunde hans beswär icke till någon pröfning upptagas. Detta på Ecleciastikministerns föredragande. Hwad skillnad finnes häremellan och stadsfullmägtiges i Umeå öfwerläggning och beslut, och der Kongl. M:ts Befallningshafwande begagnade Kongl. M:ts ofwannämnde resolution i dylik fråga, till grund för sitt afslag på minoritetens beswär — icke tror insändaren att man bör förwåna fig — antingen öfwer lag tolkarens enfald eller okunnighet, ehuru Kongl. M:t på en annan mininifters föredragande framställning gifwit ett alldeles fnör-rätt stridande beslut, tv Kongl. M:ts Befhde i Umeå har icke i denna sat wisat hwarken enfald eller okunnighet, och Kongl. M:t lär ej heller kunnat med skäl tillwitas hwarken det ena eller det andra. Det stränga omdömet fom Sundsmalls-Posten tillåtit sig, måtte derföre härröra af brist på minne, hurn samma fat, blif: wit helt nyss hos Kongl. M::t alldeles olita afgjordt, i afseende på minoritetens rätt i lagliga korporationers beslut. —n —1—