ännu mera, såsom nästan alltid är fallet, af henues koketteri och det anspråksfulla i hennes wäsen. Hennes hjerta war icke egentligen elakt, åtminstone war det bättre än hennes hufwud; men bortkollrad af smicker, fom hon war, trängdes det wanligen i bat: grunden af hennes nycker och lätta intryck. Dot lyckades det Carl att göra sig älskad, åtminstone så mycket som Rosa förmådde eller förstod att älska. Sielf beslöt han, anseende till sin fattigdom och osäkra ställning, att ännu ett par år dröja med deras giftermål. Han war ju ännu få ung och så äfwen Rosa. Men denna, hwilken då war husmamsell i ett vift köpmanshus, fann detta beroende alltför obehag: ligt, och fom hon dessutom egde flera rika tillbedjare, fast ingen af dem egentligen talat om äktenskap, Yttrade hon en gång till Carl wid hans besök ganska bestämdt, att långa förlofningar alls ide more i hen: nes smak, och att derföre, i händelse Carl ej kunde skaffa fig en fördelaktigare plats, få att deras giftermål snart kunde ega rum, ansåg hon sig, oaktadt fin kärlek, dock manad af förnuftet att bryta deras förbindelse. Full af glädje hade Carl rest in till Göteborg för att helsa på sin fästmö; ej underligt då, att kär och oförnuftig som han war, Rosas förklaring skulle göra honom mycket olycklig. På återresan till sitt hem grubblade han på alla för hans sällhet få mifgynnande omständigheter; men huru mycket han också funderade och uppgjorde planer för framtiden, den ena orimligare än den andra, spred sig dock ingen waraktig ljusning på hans kärleks himmel. Dagen derpå ankom grefwe ... s bref med anbud om inspektorsplatsen. Wilkoren woro så goda,