Norrländska Korrespondenten – 30 juli 1864, sida 3

Sö mwarjiehanda. d Cn owanlig nedgång till kajutan Under en sjöexpedition för några årtion ven tillbata med ren då i tjenftbart sis varan ide, numera slopare fregatten Sa: latbe blef det en efter tidens fed ombort warande wälförd galt en wacker dag för: unnati att på fregattens back taga sir wälbehöfliaa motion. Men grisen missz brukade sin frihet och wille fe fig on något äfwen på halfd däck, eller akter om stormasten, der ej hwem som helst, aldra. minst en gris, får spatsera. Den grisen bewakande båtsmannen ilade efter honom. för att jaga fyrfotinaen tillbaka till der anspr åkslösa backen; men den grym tande passageraren Dborftade fig mot fin waktare och fortsatte fin wäg akterut med brädskande fart, tagande wägen öf: wer ett flaggdukskapell, fom låg utbredt öfwer fönsteröppningen i däck, vå ffyliat: het war undanlyftadt, för åstadkommande af swalka i kajutan. Wid tillfället satt chefen med sina för den dagen bjudna gäster från gunrummet mid middaggbore det, då han erhöll ett få fwinaktigt besök. Den korpulente grisen, fom war alldeles inhöljd i vet stora flangduksfapellet, dundrade ner bland matfat, flaskor och glas, åstadkommande ej ringa förös delse. Fregattchefens förargelse och hang inbjudna gästers leende miner kan man tänka fia. — En ungefär likadan biftoria omtalas mu i tidningarna. Då nys ligen herrar förbundskommissarier fpir fade middag ombord på Sdwartenberg hos amiralen Tegetthoff i hans fajuta, slogos ett par kadetter på däck, af hwilka den ena föll ned genom däcksluckan, fom stod öppen för att lemna frisk luft, midt på middagsbordet, krossande der befint: liga fat, skålar, flaffor och winbuteljer. Amiralen, i ssället för att officielt rynka pannan, bjöd honom, sedan han kommit på benen igen, ett glas min med anmodan, att härnäst han gjorde honom äran af ett besöf, wälja fig en annan wäg.