genom olyckshändelsen i Hanower. Den: första uppstigningen med le Gant ffall! sega rum på tusten af Medelhafwet, hwilket den djerfwa lustseglaren hoppas! funna öfwerfara i molnen. — L. Westerdahl, den bekante virtno-: jen på alla möjliga och omöjlina instrumenter, har aflidit i Köpenhamn. — Om skarpskyttemötet på Sannohed di midsfommar, säger Nerikes nya Ala handa, meta åtskilliaa tidninaar att be: rätta, att minst 3000 såarpsiyttar der lomma att sammanträffa. Man nämner såsom ditkommande Stockholms, Göte borgs, Norrköpinas, m. fl. ftarpffytteföreningar. Öwad Örebroarne beträffar, hafwa wi oss icke något beslut i ämnet äbekant; men det säger sig temligen sjeljt, att de ide försumma ett sådant tillfälle till nyttig och angenäm sammanwaro med kamraterna från andra orter. Vi kaså bör man funna taga för gifwet, att OÖrebro läns öfrige skarpskytteföreningar äfwensom föreningarne i stäterna omkring statens och Arboga—Norra jernwägarne omkring Mälaren, Wettern och fans ske Wenern tomma att sända lontingenter till skarpstyttelägret å heden. On skligt more, att wederbörande med all skyndsamhet sökte få ordna att ffarp: styttarne tunte, ver de för fin särd till Sannahed begagna statens jernwän, få göra resen kostnadsfritt eller mot få lån afgift, som möjligt. Wi wåga antaga, att en framställning härom skulle hafwa att motse wälwilligt understöd af trafitstyrelsen och, om så erfordrades, nådigt bifall på högsta ort. — En ransk, fom gjort fälttåget i Neapel under Garibaldi, föreslår sina landsmän att helt och hallet uppgifwa förswaret af fastlandet, att upplösa hela armån, med undantag af dem del deraf, fom behöfwes för att i förening med en del af örlogsflottan hindra fiendens öfwergång till öarne, och indela aterstoden i små afdelningar på ett till twahundra man, hywilta skulle fördelas dels på flottans mindre fartyg, dels på för ändamålet förhyrda armerade tofferdifartyg. Dessa skulle oupphörligt oroa tyska tusterna, lägga till öfwerallt hwar de sågo sig till fälle dertill, plundra, lärja och bränna, med ett ord utöfwa full wedergällningas rätt för tyskarnes framfart i Jutland. När sådana strandhuga föröfwats på tusende olita ställen, när den ena tyfta kuststaden efter den andra blifwit plundrad eller nerskjuten, när danskarne lifasom deras förfäder, de tappre milingarne, hwilkas blod ännu ide uvartat, blitwit en skräck för hela norra Tyslland, cå skola nog de öfwermodiga tyskarne falla till bönboten och Danmark fan vik tera frerswilloren. Man kan ej bestrita att detta förslag äv radilalt och vet stall sannolitt finna många anhängare bland den stritslystna ungtomen i hela Skandinavien. Landtbruks-Deetcorologi.