Norrländska Korrespondenten – 21 maj 1864, sida 3

Andra morgonen framställde det s. k. röda före maket ett alldeles förändradt utseende, mögellukten från det förflutna århundradet mar förfwunnen och hade gifwit plats för en renare luft; fönster och möbler woro rengjorda från damm oc i festlig drägt wäntade fru Thone notarien, doktor Reichwald, herr Wild och herr Neer. Gabriella hade troget stå tt wid hennes sida wid alla förberedelserna. Jonas smög omkring fom det onda samwetet och observerate från sin kammare med ett hånleende förberedelserna, som fru Thone gjorde för dispositionen af sin förmögenhet, och fom woro få gagnlösa, ty hufwudpapperen befunno sig ju i hans händer. Emellan honom och herr Neer hade, dess anbelangande, redan en öfwerenskomsmelse blifvit uppajord. Men doktor Mitiifting Hade ej widare låtit se sig hos sin blifwande swärfar. Wid den fastställda timman woro de af fru Thone inbjudna samlade; endast Jonas saknades. Fru Thone befallde uppasserskan att kalla honom. Han kom och swårt war det för honom att i sina drag qwäfwa uttrycket af den stadeglädje, fom han kände mid äfynen af alla dessa högiidligheter. Han blef stående i ett hörn af rummet, under det att de öfriga sutto omkring bordet på de urblekta sammetsstolarne. Herr Neer bewärvigade sin förre kassör ej med en enda blid och äfwen mot fin votter förmådde han ej rölja fin inre harm. Jag är till er tjenst, fru Thone, fade uno tarien. (Forts.)