Norrländska Korrespondenten – 21 maj 1864, sida 2

war En hederlig och wälmående arbetare i Jönköping wid namn O. hade råkat ut för en wisserligen icke owanlig, men icke desto mindre mycket ledsam otur — den att misstaga sig i walet af ledsagarinna genom lifwet. Han hade emedlertid i många år dragit på sitt huskors och sedan lång tid tillbaka wan, att med lugan låta de husliga stormarne draga förbi. 3 öfrigt mildrades för honom obehagen i hemmet af en dotter, fom hunnit till sitt 16:e år och nu bereddes till fin första nattwardsgång. Så stodo sakerna, då för någon tid sedan mannen fick underrättelse om, att hustrun börjat besöka s. k. qudliga sammankomster, fom höllos af en snickaregesäll och mormonapostel wid namn Sundbeck. O. sökte wisserligen att afråda hustrun från hen nes mormonfunderingar, men man har fällan fett exempel på, att en elak qwinna ide gör raka motsatsen till hwad hennes äkta hälft mill, och dessutom hade Sunds bed en få ljuflig tunga, då han frame ställde fina satser, och — få wackra po: lisonger. Man met ej få noga, om dessa förföriska egenskaper äfwen inwerkade på O:s unga dotter Sofia eller om hon blifwit öfmertalad af modren — allt nog,